Debatt: Vem ska betala om elnäten förstatligas? 

Johan Ehrenberg skriver (Dagens ETC 9/6 2017) att elnätet bör förstatligas. Det kan ju tyckas korrekt, med den utveckling som varit på nätavgiften sedan den olycksaliga ”avregleringen” 1996 av elmarknaden. Utan analys av vilka aktörer som inte sköter sig på marknaden drar han alla över en kam.

Det nätbolag jag hade förmånen av att få verka på har, från första räkningen 1997 till senaste räkningen i dag, höjt nätavgiften med cirka 30 procent och har bland Sveriges lägsta nätavgifter. Under denna tid har stora investeringar gjorts i friledningsnätet med kablifiering. Dessutom har en elmätarreform genomförts och alla elmätare bytts ut. Nätet har cirka 47 000 kunder i tätort och 5 000 kunder på landsbygden. De senare är naturligtvis rejält subventionerade av tätortskunderna. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Nu till Johan Ehrenbergs problem. Han skjuter in sig på de tre stora nätbolagens orimliga – ja, jag håller med – vinster. Men detta är helt enligt det regelverk som finns. Frågan är då, är det inte regelverket det är fel på, inte bolagen som följer regelverket?

Lagstiftningen utgår från några diffusa förutsättningar. Nätavgifterna ska vara kostnadsriktiga. Nätavgifterna ska vara skäliga. Nätavgifterna ska ge rimlig avkastning på det insatta kapitalet i nätet. Utifrån dessa förutsättningar har domstolar bestämt, efter många turer, att avgifterna är rimliga. Ja, inte bara det – de anser att det finns mer att ta ut av kunderna utan att avgifterna blir oskäliga. Johan Ehrenberg, som kan mer än jag i dessa frågor, vidhåller trots detta att det är fel på bolagen. 

Sedan gör han sig skyldig till en feltolkning eller så struntar han i ellagen. Nätavgifter ska vara kostnadsriktiga. Han tycker att det är orimligt att en kund med liten förbrukning har samma fasta avgift som jag med stor förbrukning. Detta är helt kostnadsriktigt. Ta en sommarstuga nära mig, som gör av med 500 kWh/år medan jag gör av med 25 000 kWh/år. Sommarstugan når maxeffekt en gång per år när de firar nyår i stugan. Jag har denna höga förbrukning massvis av dagar. Men för att nätet ska hålla måste både stugans och min förbrukning av effekt användas när man dimensionerar nätet. Vi kostar alltså exakt lika mycket i investering och den fasta avgiften ska täcka kapitalkostnaden. Vi ska betala lika mycket i fast avgift, men jag ska naturligtvis betala mycket mer av den rörliga delen (nätförlusterna). Att, som Ehrenberg föreslår, ”alla medborgare betalar lika mycket för överförd el per kWh utan grundavgifter” är alltså olagligt. Men det är tydligen inga problem. 

Sedan vill Johan Ehrenberg att den som tillverkar el på ett ställe ska få använda den på ett annat ställe, utan att det kostar denne något. Men för att göra detta krävs ju ett elnät. Vem ska betala det? Någon annan? För att genomföra det hela krävs även avräkning av mätvärden, som sträcker sig utanför den av lagen krävda. Vem ska betala det? Någon annan? 

Så slutligen – förstatliga? Ett av de tre mest pådrivande företagen av nätbolagen när det gäller att höja sina avgifter är statliga Vattenfall. Kan det då vara rätt att förstatliga elnäten? När det finns exempel, se mitt ovan, av bra kommunala elnät, bra skötta och med rimliga avgifter.

Och slutligen. Vem ska betala den astronomiska köpeskillingen för elnäten? Med en prislapp på 66 000 kronor per kund i den senaste affären som skedde i Sverige skulle det bli 350 miljarder.

Återigen, vem ska betala? 

/Lennart Lindberg Elingenjör, Huskvarna 

Svar direkt

För mig är det väldigt viktigt att skilja på vilka regler som finns och vad man som bolag och aktör gör inom dessa regler. Man måste inte jaga kortsiktiga vinster, man måste inte skapa ojämlikhet bland elanvändarna och man måste inte skapa inlåsning som gör att kunder inte kan – exempelvis – flytta el mellan sommarhus och lägenhet om de har egna solceller. Nätföretagen kan agera för att förbättra kundernas ställning och utveckla marknaden eller man kan arbeta för att få ut maximal vinst enligt gällande regler.

Det handlar om moral. Inte om att man är tvingad att vara girig.

Så självklart kritiserar jag dagens regler och föreslår lösningar utöver dem.

Reglerna bör helt enkelt ändras.

Förstatliganden betalas av oss alla gemensamt, vi köper ett värde som vi sen äger ihop. Det största elnätet äger vi ju redan. Men visst är det ett stort projekt.

Men det är stort att bygga järnväg också. Nätet betalar vi också gemensamt. Antingen som kunder eller via skattsedeln. Vad som är bäst kan diskuteras.

/ Johan Ehrenberg, ansvarig utgivare Dagens ETC