Debatt. .

2014-03-07 11:11
Skövlad regnskog för att ge plats åt stora plantager med palmodling för utvinning av palmolja i Indonesien. Något våra pensionspengar är inblandade i.  Bild: Wakx/Creative Commons
Skövlad regnskog för att ge plats åt stora plantager med palmodling för utvinning av palmolja i Indonesien. Något våra pensionspengar är inblandade i.

"Våra pensionspengar gör att kvinnor blir fattiga"

Flera medier rapporterade om AP-fondernas strålande avkastning. Men skandalerna kring AP-fondernas investeringar är många. Våra pensionspengar investeras i verksamheter som kränker kvinnors rättigheter. Just nu pågår arbetet med att se över fondernas regelverk. Sveriges riksdag har chansen att stå upp för rätten till mat för kvinnor världen över, skriver Maria Starck, ordförande FIAN Sverige.

En ökad efterfrågan på till exempel mineraler, bränsle och djurfoder har drivit på en utveckling där storföretag och stater investerar allt större summor i råvaruutvinning. AP-fonderna, som ansvarar för mer än 1 000 miljarder av våra gemensamma pensionspengar, är med i racet. Listan över bolag där våra pensionspengar härjar kan göras lång.

Gruvbolaget Goldcorp, som ligger bakom gruvan Marlin i Guatemala, är ett exempel. Befolkningen i området där gruvan ligger, varav majoriteten lever i extrem fattigdom, har fått bevittna guldbrytningens katastrofala konsekvenser för miljö, hälsa och försörjning. Tungmetaller som aluminium, magnesium och arsenik har förgiftat vattnet och marken. Gruvan slukar dessutom otroliga 250 000 liter vatten per timme. Samma mängd skulle täcka en hel familjs vatten­behov i 22 år.

AP-fonderna har även investerat i det hårt kritiserade bolaget Wilmar, världens sämsta bolag när det gäller miljö enligt Newsweeks undersökning av de 500 största företagen i världen. Wilmar har bland annat skövlat stora arealer tropisk skog i Indonesien för att ge plats åt stora plantager med palmodling för utvinning av palmolja.

I takt med att jordbruksmark försvinner, vatten förorenas och naturskog skövlas marginaliseras de redan marginaliserade. Hela samhällen har fått flytta på sig för att ge plats åt gruvor och storskaliga plantager. I andra fall har tillgången till vatten helt strypts, eller marken förorenats så att en fortsatt försörjning blivit omöjlig. Ofta möts de som protesterar av våld och tvingas till tystnad.

Det är kvinnorna på landsbygden i låginkomstländer som drabbas hårdast av den här utvecklingen – det som pågår går att likna vid en tyst katastrof. Nära en miljard människor kommer att gå och lägga sig hungriga i kväll, och av de kroniskt hungriga är mer än 60 procent kvinnor. När en katastrof av något slag slår mot ett samhälle är det oftast kvinnorna som drabbas hårdast. Det är kvinnorna som till förmån för männen tvingas dra ner på sitt matintag och värst drabbade är flickor under fem år. Det samma gäller för sjukvård och utbildningsnivåer. Kvinnorna tvingas backa, flickorna tas ur skolan. Kvinnorna fastnar i fattigdomsspiraler som är svåra att ta sig ur.

Imorgon, den 8 mars, är det kvinnornas dag. Det är inte en dag att fira, det är en dag till för att belysa de ojämlikheter som förtrycker hälften av mänskligheten. Det är också en dag för att påminna oss och peka på vad vi kan göra för att garantera kvinnors rättigheter. Idag återspeglas inte Sveriges skyldigheter rörande mänskliga rättigheter i de regelverk som styr AP-fondernas investeringar. I dagens regelverk är hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö direkt underordnat målet om hög avkastning. Det strider mot de konventioner Sverige skrivit under och ratificerat. Sveriges riksdag måste ta mänskliga rättigheter – inte minst kvinnors rättigheter – på allvar och förändra regelverket.

Maria Starck 
Ordförande FIAN Sverige