Debatt.

2016-03-18 03:00
Barbara Evaeus  ansvarig för klimatkommunikation, Världsnaturfonden WWF
Barbara Evaeus ansvarig för klimatkommunikation, Världsnaturfonden WWF

Tillsammans är det möjligt att skapa en mer rättvis värld

I morgon är det Earth Hour – ett sätt för tusentals människor att engagera sig i klimatkampen. Men mer krävs om målen från toppmötet i Paris ska uppfyllas.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


En internationell undersökning som Världsnaturfonden WWF låtit göra visar att 39 procent av den svenska befolkningen tror att deras livsstil, och de klimatförändringar som blir en följd av hur de lever, påverkar världens fattiga negativt.

De har rätt. Vi i den rikare delen av världen har en hög påverkan på klimatet genom vår livsstil, medan det är den fattigare delen av världen i syd som drabbas värst av konsekvenserna. Det är etablerat inom all seriös forskning att människan påverkar klimatförändringarna genom vår livsstil. Det ger i sin tur ett ökat antal värmeböljor, torka, hetta, extremoväder, översvämningar och en mängd andra naturkatastrofer som konkret bland annat leder till ökat antal dödsfall och sämre matförsörjning.

Här i Sverige ser vi effekterna av klimatförändringarna också, men inte i lika allvarlig form. För oss handlar det än så länge mer om varmare somrar, mindre snö och lite mera regn.

Hur hårt klimatförändringarna drabbar människor har ett tydligt samband med deras ekonomiska förutsättningar. Den extrema inkomstfattigdomen har halverats på en generation. Ändå lever miljarder människor i fattigdom och klyftorna växer i en stor del av världen.

Klimatavtalet från FN:s klimatmöte i Paris och FN:s nya globala mål för hållbar utveckling (SDG:s) där världens ledare har gjort en global överenskommelse att utrota fattigdomen, innebär en historisk möjlighet för att lösa klimatfrågan samtidigt som vi minskar klyftorna.

De globala avtalen är bra, men om vi ska lyckas måste alla aktörer i samhället – politiker, företag, investerare och privatpersoner – dra sitt strå till stacken för att minimera den globala uppvärmningen.

Världens städer står i dag för över 70 procent av koldioxidutsläppen. Men städerna har också en stor potential för att utveckla lösningar som kan minska invånarnas klimatfotavtryck. Det kan handla om exempelvis kli­matsmart upphandling gällande mat, byggnader och transporter samt en stadsplanering som gynnar hållbara livsstilar, till exempel genom prioritering av gång-, cykel- och kollektivtrafik, på bekostnad av privatbilism.

Klimatavtalet som förhandlades fram i Paris måste följas upp med kraftfulla beslut som leder till en 100 procent fossilfri värld, med att företagen tar en ledande roll i att utveckla lösningar som möjliggör för människor att kraftigt reducera sitt klimatfotavtryck och med att finans­sektorn klimatsäkrar alla våra investeringar.

Vår konsumtion spelar också stor roll. WWF:s ”Living planet report” 2014 visar att mänskligheten lever som om vi hade 1,5 jordklot istället för det enda vi faktiskt har. I Sverige är det ännu värre, hade resten av världen levt som vi gör här, hade vi förbrukat hela 3,7 jordklot. Vårt ekologiska fotavtryck påverkas alldeles för mycket av vår höga konsumtion, vår stora fordonspark och vår köttkonsumtion.

WWF:s undersökning visar att 32 procent av svenskarna uppger att de inte tror att deras livsstil påverkar världens fattiga och att 29 procent inte vet om den påverkar. De 39 procent av den svenska befolkningen som faktiskt tror att deras livsstil och de klimatförändringar som blir en följd av hur du lever, påverkar världens fattiga negativt, kan jämföras med motsvarande siffra i Kina, 48 procent, och i Indien, 57 procent. Undersökningen indikerar också att befolkningen i Kina och Indien har större drivkraft att agera för att minska klimatförändringarna, än vad vi uppger att vi gör i Sverige. Inte konstigt då de också anger att deras liv påverkas i hög grad av klimatförändringarna och att de dagligen tänker mer på dem än vad de intervjuade i Sverige gör.

En sak vet vi alla, och det är att vi måste leva inom ramen för en enda planet. Vi har ju bara en. Klimatet är en nyckelfråga vars lösningar bär på stora möjligheter för människa och natur. När vi i de rika välfärdsländerna i norr minskar vårt klimatfotavtryck kommer det att ha en positiv påverkan på resten av världen, inte minst de fattigare delarna i syd.

Som tur är vet vi även vad som behövs för att lösa denna utmaning! Vi behöver snabbt överbrygga det stora utsläppsglappet – alltså skillnaden mellan våra utsläppsminskningsmål och de minskningar som faktiskt krävs för att säkra klimatet och en hållbar utveckling för alla människor och all natur på vår jord. Konsumtionen måste bli mer hållbar och vi behöver påskynda omställningen till 100 procent förnybar energi.

Låt oss snabba på detta viktiga arbete – vi har ingen tid att förlora och allt att vinna!

Barbara Evaeus

ansvarig för klimatkommunikation, Världsnaturfonden WWF

WWF:s undersökning genomfördes i Cints online-paneler under januari 2016 på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. 2 500 personer i åldrarna 15–74 år ingår i undersökningen. Av undersökningstekniska skäl är det främst medelklass i storstadsregioner som är undersökta i Indien och Kina.