Debatt: Stärk rätten till skydd – i Sverige och på flykt

Den 25 november är internationella dagen för avskaffande av mäns våld mot kvinnor – en dag då vi särskilt hedrar alla offer och överlevare, samlas och utbyter kunskap och strategier för att motverka detta våld. 

Initiativet kom från feminister från hela Latinamerika och Karibien, på ett feministforum 1981 i Bogotá, spred sig småningom till kvinnoorganisationer runt om i världen och 1999 till sist till FN. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Kvinnors våld mot män förekommer, men är ytterst sällan ett grovt eller dödligt våld. Mäns våld är däremot enligt WHO en global pandemi. Vi talar om ett demokratiskt, socialt säkerhets- och folkhälsoproblem med stora samhällsekonomiska kostnader som följd. 

Enligt den aktuella Jämställdhetsutredningen är kostnaden nationellt 16 miljarder kronor per år, och då är inte kostnaderna för barns utsatthet inkluderade.

Nyligen presenterade regeringen sin strategi för att motverka våldet. Fi välkomnar många av förslagen, exempelvis att förtryck och våld i namn av heder ska kartläggas nationellt, och att kunskap om mäns våld mot kvinnor ska bli en obligatorisk del i utbildningen för socionomer, sjuksköterskor, jurister och psykologer. 

I Sverige löper kvinnor störst risk att bli mördade när de separerar från en man. Ofta har de på olika sätt sökt hjälp – polisanmält, ansökt om kontaktförbud, berättat om våld för personal inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst. 

Enligt en genomgång av de senaste årens mord på kvinnor hade sju av tio kunnat förhindras med ett mer adekvat agerande av professionella. Många av dem som överlever separation utsätts ändå för fortsatta trakasserier, hot, ekonomisk maktutövning och även våld.

Fi har en rad förslag för att öka skyddet och även att stärka barns rätt i sammanhanget. Exempelvis ska barn endast i undantagsfall och efter en ordentlig riskbedömning tvingas till umgänge, makar ges möjlighet till rättshjälp vid bodelning och kontaktförbud och elektronisk fotboja användas i ökad utsträckning. 

Att finansiering av skyddade boenden måste bli mer långsiktig är fortsatt ett huvudkrav.

Kvinnor och barn som kommit till Sverige genom anknytning, det vill säga genom moderns äktenskap med en svensk man, befinner sig i en än mer prekär situation. Om hon lämnar en svensk förövare innan två år har passerat och hon fått permanent uppehållstillstånd, är risken utvisning. Inte så få män har satt i system att kontrollera kvinnor med stöd i denna lagstiftning. Fi kräver ett avskaffande av tvåårsregeln, som kommit att bli ett effektivt verktyg för förövare.

Utsattheten under flykt från krig och förtryck förtjänar att särskilt belysas. Här vilar ett stort ansvar på Sverige. Genom sin omfattande och aggressiva vapenexport – också till krigförande diktaturer – bidrar vi i hög grad till pågående humanitära kriser. 

Utöver de som drunknar i Medelhavet utsätts många för övergrepp. För flickor i flyktingläger ökar risken att bli bortgift. En majoritet av EU:s prostituerade uppskattas vara offer för trafficking, inte sällan i samband med flykt. 

Fi kräver: Stopp för all vapenexport, att asylrätten stärks, med möjlighet till permanent uppehållstillstånd, familjeåterförening och ökning av antalet kvotflyktingar till 10 000 per år.

Alla kvinnor, män, hbtq-personer och barn förtjänar kroppslig integritet och frihet från våld. När regering och flera partier talar om systemkollaps och om människor på flykt som säkerhetshot stärks krafter som relativiserar människovärdet och attackerar demokratin, vilket inte minst motverkar kampen för kvinnors rättigheter.