Debatt: Skogsstyrelsens utspel: ett slag mot den biologiska mångfalden

Häromdagen gick Skogsstyrelsen ut med ett nytt budskap: de vill inte registrera nyckelbiotoper, ens i samband med att skog ska avverkas. Nyckelbiotoperna, ett begrepp som får vissa politiker att se rött. Det är dock inte politik, det är ett kunskapsunderlag. Kunskap om var vi har de mest biologiskt värdefulla skogarna. I dag är endast cirka två procent av den produktiva skogsmarksarealen i hela Sverige klassad som nyckelbiotoper. Majoriteten av dessa, cirka 85 procent, är inte långsiktigt skyddade. En ny granskning visar att mer än 55 000 hektar nyckelbiotoper har avverkats mellan år 2000 och 2018. Det är en miljöskandal som pågår dagligen, där Sveriges mest naturvärdefulla skogar huggs ner i blindo. 

Sverige har i dag ett mycket aggressivt skogsbruk, där allt fler skogar med höga naturvärden och rik biologisk mångfald byts ut mot virkesåkrar. Denna svenska skogsbruksmodell som varje år avverkar cirka 200 000 hektar skog och som lett till att 60 procent av skogen är yngre än 60 år, är ett komplett misslyckande vad gäller naturvård och naturhänsyn. Nagoyamålet som regeringen antog 2010 om minst 17 procent skyddad skog kommer inte uppfyllas. Nu återstår några månader och Sverige har inte lyckats skydda mer än 3,4 procent av skogen nedanför fjäll­skogarna.

Av dessa ynka siffror är än mindre naturskog. Detta totala misslyckande att värna den svenska skogen och dess rika naturvärden gör det ännu viktigare att vi följer befintlig lagstiftning och likställer produktion med biologisk mångfald. Skogsstyrelsen har i uppgift från regeringen att bidra till ett mer hållbart skogsbruk i Sverige samt att säkra att skogsvårdslagen följs, en lag vars första paragraf anger att skogen ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Skogsstyrelsen hävdar nu i  sin kommunikation att nyckelbiotoper inte regleras i lag men missar det faktum att nyckelbiotoper är ett begrepp avsett för att mäta den biologiska mångfalden vilket regleras i paragraf 1 av lagen de har i uppgift att infria.

Sverige behöver ett nytt skogsbruk och en ny skogsvårdslag. Skogen som ekosystem är hotad, och de sista naturskogarna måste skyddas. Att då ytterligare ignorera forskningen för monetära mål som Skogsstyrelsens förslag innebär, är inte förenligt med våra nationella miljömål eller internationella åtaganden. Det är heller inte förenligt med en hållbar framtid.

Om Skogsstyrelsen slutar med sin sista betydelsefulla naturvårdsuppgift, stjälper myndigheten över ansvaret på markägaren. Men hur många känner sig ekologiskt läskunniga nog för att kunna avgöra om en skog är en nyckelbiotop eller inte? Hur många kan känna igen knärot, kattfotslav eller platt fjädermossa? För att vara säker krävs det en stor artkunskap, och det är precis det som Skogsstyrelsen har erbjudit skogsbruket, ett kunskapsunderlag.

Det skulle inte heller lösa några problem, då både skogar, lagstiftning och marknadscertifieringar kvarstår. De som straffas är skogsägare och alla de på marknaden som har ett gediget miljötänk och vill göra rätt för sig. Prognoser säger att vi inom 15 år inte har någon skyddsvärd skog kvar utanför reservaten. Enligt SCB avverkar och gallrar vi skog 20 gånger mer än vad vi skyddar skog.

Att upphöra registrering av nyckelbiotoper vid avverkning, ­vilket Skogsstyrelsen föreslår, skulle innebära att fler av våra sista naturskogar huggs ner. Vi skyndar på nedsågningen av ­grenen vi sitter på.