Debatt: Skoföretagen måste ta ansvar för sina produkter

Det är gott att mysa in sig i ett par varma vinterkängor. Men tillverkning av läderskor kan vara en riktigt smutsig historia. Först ska djurhudar avhåras och blötas upp. Därefter ska de behandlas och skäras, torkas, färgas och slipas. I alla de här processerna, som tillsammans kallas garvning, används en lång rad kemikalier och i åtta fall av tio också tungmetallen krom – en miljömässig mardröm som kan orsaka cancer när den hanteras fel.

Garvningen av läder för skor sker väldigt sällan i Sverige, utan i länder där människor är beredda att hantera den här typen av tunga gifter för ett tunt lönekuvert. I exempelvis stadsdelen Hazaribagh i Bangladesh huvudstad Dhaka arbetar omkring 20 000 personer med att garva läder. Det finns få färska siffror på sambandet mellan livslängd och det giftiga arbetet som garvare, men WHO-statistik från tidigt 2000-tal visade att nio av tio garveriarbetare i Hazaribagh dör innan de hinner fylla 50 år. För att skydda sig mot den gift-cocktail som de jobbar i dagligen borde arbetarna ha skyddskläder, vilket de ofta saknar.

Krom är farligt inte bara för arbetarna i garverierna utan också för deras familjer som bor i området. Befolkningen i den smutsiga stadsdelen klagar på återkommande feber, hudutslag, andningsproblem och diarré. Garverierna släpper dagligen ut tusentals liter illaluktande vätska direkt ut i Buriganga, en biflod till Ganges som numera anses vara biologiskt död. I och med det har fiskeindustrin stannat av och de som levde på den får det ekonomiskt tuffare.

Skoindustrin är den största köparen av läder. När Fair Action förra året granskade svenska skoföretag visade det sig att inget av dem gjorde systematiska kontroller av de garverier varifrån lädret till deras skor kommer. I vissa fall visste skoföretagen inte ens varifrån lädret kom. Det är uppenbart att skobranschen i dag ligger efter klädbranschen när det gäller att ha koll på sin leverantörskedja och att se till att människor inte utsätts för faror i produktionen. Det vill inte säga lite, eftersom även klädbranschen har en lång bit kvar till mål i den här frågan.

Kromet kan också dyka upp i de skor du som konsument tar på dig. Vad vi stoppar i munnen har vi länge varit noga med och förra året ökade försäljningen av ekologisk mat i Sverige med nästan 40 procent. Nu börjar svenska konsumenter att även bry sig om vad de sätter på fötterna. En undersökning gjord på uppdrag av Fair Action visar att 80 procent av de tillfrågade konsumenterna är beredda att betala mer för skor som är tillverkade på ett sätt som värnar mer om miljön och människorna i produktionen. Det är mycket positivt och borde vara en spark i rumpan på skoföretagen.

När Fair Action frågade konsumentgrupper vilken sorts information de skulle behöva för att kunna välja mer medvetet och etiskt i sin skoshopping efterlystes märkningar, något som i dag i stor utsträckning saknas. Konsumentgrupperna var också överens om att de saknar generell vägledning i skobutiken.

Sedan Fair Action gjorde sin senaste kartläggning av skokedjorna har det rört på sig en aning. En stor svensk skokedja har bekräftat att de börjat titta på arbetsförhållanden och miljön i garverierna. En annan att de kommer att börja titta på garveristeget.

Fair Action tror att det krävs en balans mellan frivilliga initiativ från företag och bindande regler från beslutsfattare för att åstadkomma en renare skoindustri där inte människor far illa. Men skoföretagen måste börja ta ett större ansvar.

Fotnot: Fair Action är en ideell förening som arbetar för att få företag att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö.