Debatt: Skiftet: Inkludera tandhälsan i högkostnadsskyddet

Alltsedan införandet av Folktandvården i början av 1900-talet har den svenska tandhälsan i regel varit god. Tack vare riktade insatser mot främst barn har samhället kunnat stävja tandvärken som var vanlig fram till 1960-talet då fluortandkrämen introducerades.

Det svenska välfärdssamhället har under lång tid byggts ut och nu är det dags att tänderna innefattas i samma högkostnadsskydd som resten av kroppen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Att ha en bra tandhälsa har i Sverige blivit en klassfråga. För de allra flesta av oss är de höga kostnaderna för tandvård påtagliga och de kan vara väldigt smärtsamma att bära om man inte har så mycket att ta av för att bekosta dem.

Trots att tänderna och munnen uppenbart är en del av kroppen ingår inte tandvården i det vanliga högkostnadsskyddet. Istället går tandhälsan på en egen kvot, som förvirrande nog också kallas högkostnadsskyddet.

Skillnaden mellan de två skydden är dock väldigt stora, när man kommer upp i en viss summa blir inte resterande tandvård gratis – såsom det är med vård kring resten av kroppen, utan man får istället rabatt som beräknas utifrån hur mycket din tandvård kostar.

Hade fallet varit ett brutet ben eller en kollapsad njure hade du självklart fått hjälp med kostnaden tack vare högkostnadsskyddet men när det kommer till tänderna är det en annan visa. Detta gör att människor som lever på små marginaler inte har råd att laga sina tänder utan att något annat blir lidande.

Enligt Socialstyrelsen avstår var sjunde svensk grundläggande och förebyggande tandvård på grund av ekonomiska skäl. Detta bidrar också till att barns tandhälsa försämras då föräldrarnas tandhälsa påverkar hur bra barnen har – trots att deras tandvård är gratis. Har mamma och pappa dåliga tänder riskerar deras barn också att få det.

I dag har barn, unga upp till 21 år och äldre från 75 år garanterad fri tandvård. Men det skiljer sig också beroende på vilket län eller region du bor i. Om du har tur bor du i Västra Götaland där politikerna har sett till att alla unga kan gå till tandläkaren gratis fram tills de fyller 25 år.

Vilket blir en stor skillnad om man till exempel är ung student i Göteborg och Skövde, där du inte behöver tänka på kostnaden för dina tänder, jämfört med om du pluggar i Lund och bara har fri tandvård tills du är 21 år.

Studenten i Göteborg får lika mycket lån av CSN som studenten i Lund men behöver inte tänka på att betala för tandläkaren förrän hen är 25 år gammal.

För att dra det långt skulle alltså kostnaden för tandvården påverka folks val av studieorter, vilket låter orimligt för nästan vem som helst.

Det är därför dags att börja se tänderna som en del av kroppen och låta tandvården gå in i det vanliga högkostnadsskyddet. Barn till föräldrar med små inkomster ska inte tvingas in i en negativ spiral av dåliga tänder dagen de inte längre får gratis tandvård och unga ska inte behöva ta sina tänder i beaktande när de väljer studieort.

Regeringen och Annika Strandhäll borde därför se till att arvet från regeringen Löfven 2014–2018 bland annat blir en jämlikare tandvård för alla.

Med tanke på att ingen kan strunta i att ta hand om sina tänder borde det inte vara svårt för politikerna att se tandvården som en vinnarfråga i det kommande valet, för nästan ingen har råd att strunta i sina tänder, oavsett hur rik och välbärgad man är.

Över 20 000 svenskar har på kort tid skrivit under MittSkifte-kampanjen som Ketil startade för att tandvården ska räknas in i den vanliga sjukvården. Nu är det dags att våra politiker lyssnar.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.