Debatt. .

2017-11-21 06:11
BILD: Jessica Gow/TT

Skatteverkets krav röjer våldsutsattas uppgifter

Sverige präglas av offentlighetsprincipen vilket innebär att personuppgifter är offentliga. Det är sällan ett problem för allmänheten, men tvingar personer som ska skyddas från hot och våld att leva i ständig oro.

De åtgärder som finns för att skydda personer i folkbokföringslagen är ofullständiga och fungerar idag inte som ett fullvärdigt skydd.

Personer med behov av skyddade uppgifter riskerar som det ser ut idag att röjas på grund av hur lagen tolkas, vilket kan innebära en fara för en hotad persons liv. Vi har sett flera exempel på detta i vårt arbete med skyddade ungdomar och kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


 

Kvinnors nätverk bedriver stödverksamhet för vuxna och ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat i form av skyddade boenden efter beslut av socialtjänsten. Vi har arbetat med målgruppen i över 20 år och samtliga i stödverksamheten är i behov av skyddade personuppgifter.

Nu ser vi att Skatteverket tolkar lagen hårdare, främst gäller det att Skatteverket kräver att personen uppger adressuppgifter till de skyddade boenden de placerats på, annars riskerar man avslag.

Ett exempel var när en skyddsplacerad ungdom fick sin post hemskickad till den som utgjorde ett hot. De fick kännedom om var ungdom befann sig trots att ungdomen levde med skyddade personuppgifter. Ungdomen som tidigare tvingats lämna sin familj och sitt nätverk utifrån hedersrelaterat våld och förtryck och efter många år lyckats bygga upp ett nytt liv fick på dagen släppa allt och akut omplaceras på ny ort i Sverige. Hotbilden var så hög att personen inte ens kunde gå hem och packa eller säga hejdå till sina kamrater.

Ett annat exempel gäller en placerad ungdom som fick sin sekretessmarkering borttagen av skatteverket, då vi inte kunde lämna ut det skyddade boendets adress. Ungdomen stod då helt utan skydd och all post gick hem till familjen, som ju var de som utsatte ungdomen för hedersrelaterat våld och hot. Listan kan göras längre.

En person som behöver hålla sig gömd för den som hotar kan ansöka om sekretessmarkering vilket är en form av skyddade personuppgifter. Görs inte detta skickas all post till ens folkbokföring, exempelvis bankutdrag, vilket snabbt visar var personen vistas.

Sekretessmarkering innebär att man får en ”spärr” i skatteverkets register som markerar att skatteverket behöver sekretessbedöma om uppgifter skall lämnas ut. I lagen framgår det att för att en adress ska skyddas så måste den hotade i samband med sekretessmarkering flytta till ny adress och ge den till Skatteverket. Skatteverket folkbokför då personen i sina register på ny hemliga adressen, men med en markering.

När företag och myndigheter sedan begär ut uppgifter om personen så görs en sekretessprövning som i princip innebär att företag inte får tillgång till uppgifterna men att myndigheter får ta del av den nya hemliga adressen och åläggs hålla på sekretessen.

 

Att ansöka om kvarskrivning är ett annat starkare skydd och fungerar som det låter, man är folkbokförd på den gamla kommunen trots flytt till hemlig ort. Men även vid en sådan ansökan krävs att den nya hemliga adressen uppges till en särskild handläggare på skatteverket.

När barn som skyddas från sina föräldrar ansöker om kvarskrivning krävs att föräldrarna skriver under ansökan, detta även om barnen omhändertagits av socialtjänsten.

 

Det är här det blir riktigt problematiskt. Om skyddade boenden lämnar ut sina hemliga adresser till olika myndigheter så säger det sig självt att dessa adresser riskerar att få stor spridning och är därmed inte längre skyddade. I längden innebär det alltså även risker för de som i framtiden placeras där. I praktiken uppstår ett påtvingat val utifrån dagens lagstiftning: att välja mellan att riskera att röja skyddade boendens adresser mot att inte söka sekretessmarkering och därmed stå helt oskyddad.

Om man väljer att lämna ut det skyddade boendets hemliga adress till skatteverket så blir den offentlig om en person som tidigare bott där inte längre är i behov av skyddade personuppgifter. Med enkel historiksökning hittas adressen och boendet är därmed röjt. När en kvarskrivning upphör folkbokförs personen på den adress som tidigare lämnats vilket också kan innebära att adressen till det skyddade boendet röjs.

När det gäller just hedersvåld finns det ofta starka krafter inom hela släkten och nätverket där de aktivt arbetar för att söka upp den som lämnat familjen. Det räcker med att den som hotar känner någon som arbetar på en myndighet för att denne relativt enkelt kan ta del av den skyddade personens adress så som lagstiftningen ser ut idag.

 

Skatteverket, som arbetar enligt rådande lagstiftning, menar att deras skydd enbart är en administrativ åtgärd och att det ligger på andra myndigheter och de som lever gömda att ha fungerande rutiner och regler kring hur sekretessärenden ska skötas.

Men vad händer om dessa myndigheter brister just där utifrån okunskap och stress?

Kvinnors nätverk har erfarit att adresser röjts av polis, sjukvård, socialtjänst och skatteverket till dem som utgör ett hot. Vi vet att det tyvärr begås fel på myndigheter av olika anledningar.

Detta får förödande konsekvenser som i det yttersta fallet kan leda till att en person hittas och mördas.Om det inte finns några uppgifter registrerade så minimerar man risken att uppgifter röjs.

 

Vi kräver att det sker en lagändring gällande skyddade personuppgifter, annars riskerar man livet på de personer som är i behov av skydd från samhället. Vi vill följande:

  • Att skyddade boenden ingår i undantagen från ändrad folkbokföring, där idag till exempel kriminalvård och sjukvård ingår. Då skulle risken för röjning av den skyddade individen eller de skyddade boendenas adresser minimeras.
  • Att kravet på att vårdnadshavarna ska skriva under ansökan om kvarskrivning för barn under 18 år slopas, i de fall där vårdnadshavarna är de som hotar. Då kan socialtjänst skriva under ansökan om kvarskrivning gällande barn så att även barn under 18 år kan få det högre skyddet.
Azam Qarai  
Talesperson för Kvinnors nätverk och verksamhetschef Linnamottagningen