Debatt. .

2017-11-03 13:15
Lena Josefsson, Lina Stenberg och Tara Twana från S-kvinnor.
Lena Josefsson, Lina Stenberg och Tara Twana från S-kvinnor.

Sjukvården för kvinnor måste stärkas

Det handlar om allas rätt till bra liv. Men det handlar också om förtroende för samhället, politiken och demokratin.

Att kvinnors sjukvård är eftersatt jämfört med männens har visats gång efter annan. Mediciner som inte anpassats till kvinnor, sämre tillgång till hjälpmedel, kvinnosjukdomar som nedprioriteras och mödra- och förlossningsvård som inte på långa vägar möter behoven.

Men om kvinnors sjukvård bara kan bli bättre, spelar det någon roll vilken politik som styr? Efter att ha lyssnat in röster från det segregerade Stockholm är vårt svar tveklöst ja.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Under två lördagseftermiddagar i september var Stockholms S-kvinnor i två av stadens stadsdelar, Husby och Skärholmen, och pratade med sammanlagt 160 kvinnor. De tillfrågade var i blandade åldrar, många hade svenska som andraspråk och många var födda utomlands.

Det var tydligt, kvinnorna ville gärna berätta om sina erfarenheter från sjukvården. Utifrån en utarbetat enkät pratade vi med kvinnorna om synen på sjukvården i stort, kvinnosjukvård och barnavård.

Bilden som framkom visar inte bara hur ojämlikt fördelad den borgerligt styrda sjukvårdspolitiken är i huvudstaden. Det visar också hur segregation, ojämställdhet och klass samspelar i dagens Sverige.

Den mest utbredda kritiken i undersökningen handlade om onödigt långa väntetider vid vårdcentral- och akutmottagningar, svårighet att boka läkartider liksom språkproblem vid vårdkontakter och konsekvenserna därav.

Vårdcentralerna har för lite resurser för att kunna ge alla den bästa vården, det vet vi sedan tidigare. Trots att skattebasen växer befinner sig landstinget i ständigt ekonomiskt undantagstillstånd.

Ersättningarna till vårdcentralerna har släpat efter och någon höjning har inte genomförts sedan 2008, trots att befolkningen och därmed antalet patienter under samma period ökat kraftigt.

Den ekonomiska situationen gör att vårdcentraler får stänga igen. Detta gör att tillgängligheten till vård blir allt sämre, vilket särskilt drabbar de boende i resurssvaga områden.

Försämrad tillgänglighet till vård var något många vittnade om. Fyra av tio tyckte att det var svårt att få besökstider eller att få information om vården

”Det tog mycket lång tid att få tid hos läkare”, berättar en kvinna. ”En månads väntetid för hjärtproblem”, berättar en annan. Bristande tolkhjälp togs upp som ett problem för många: ”Vårdcentralen skickar hem mig när jag besöker vårdcentralen för att boka tid. Jag kan inte så bra svenska.”, berättar en kvinna.

Konsekvenserna av väntetiderna är att många avstår från att söka vård eller istället söker sig vidare till akuten. Erfarenheter från akutsjukhusen bland kvinnorna var generellt dåliga: ”Min son skadade benet – vi väntade i sju timmar och min son fick inte hjälp”, berättar en mamma.

Flera kvinnor beskrev upplevelserna av att inte bli tagna på allvar: ”de bemöter individen ovänligt”, säger en av kvinnorna. Andra berättade om hur de drabbas när vårdpersonalen har för lite tid eller är för stressad.

Vad är då de här kvinnornas medskick till politikerna? Väldigt basala saker. Fler och längre läkartider och lättare metoder för tidsbokning. Bättre tillgång till tolkning i vården, mer personal, och bättre arbetsvillkor för vårdpersonalen.

Politikerna kan välja att lyssna på dessa kvinnor. För ingen vill väl ha ett samhälle där människors hälsa är olika mycket värd. Det handlar om allas rätt till bra liv.

Men det handlar också om förtroende för samhället, politiken och demokratin. Det är hög tid att Stockholms landsting tar ansvar för en väl fungerande vård för alla i hela länet.

Lena Josefsson
Ordförande S-kvinnor Stockholm

Tara Twana
Vice ordförande S-kvinnor Stockholm

Lina Stenberg
Ledamot S-kvinnor Stockholm