Debatt: Sjukhusskandalen angår hela Sverige

Samma dag som de första patienterna flyttade in på Nya Karolinska sjukhuset (NKS) skrev den borgerliga majoriteten i Stockholm läns landsting en debattartikel om att de inte bär ansvaret för den extrema kostnadsutvecklingen för sjukhusbygget. Det gör istället deras föregångare. 

Det är ett häpnadsväckande uttalande av många skäl. De borgerliga partierna har länge tigit om den kostnadsutveckling som kommer att slå mot hela länets sjukvård. NKS riskerar att bli ett av världens dyraste sjukhus på grund av valet av en ekonomisk lösning som fördyrar. Inte enbart bygget utan även driften. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Stockholms läns landsting behövde mycket riktigt ett nytt högspecialiserat sjukhus i regionen. Men inte till det här priset. Och som vanligt hamnar slutnotan i patienternas knä medan den styrande borgerliga majoriteten svär sig fri, trots att det sedan en tid stått klart för alla och envar att den politiska styrningen helt uppenbart havererat. NKS är ett borgerligt prestigebygge som inte borde blivit verklighet.

Sjukhuset drogs redan innan det hade öppnat med allvarliga problem. Allt från toppchefer och specialister som hoppar av, till larm om patientsäkerheten, oförmåga att dimensionera sjukhuset både rumsligt och personellt efter det ökande invånarantalet i Stockholms län samt införandet av nya, oprövade, organisatoriska arbetssätt. 

Frågan om NKS är en angelägenhet inte bara för invånarna i Stockholms läns landsting utan för hela Sverige. NKS kommer att vara ett av landets universitetssjukhus och det finns därför ett statligt intresse av att sjukhuset och vården som bedrivs där fungerar på ett patientsäkert sätt. Och på ett sätt som gör att medarbetare trivs och vill jobba där. Det är svårt att se detta ljusa scenario framför sig när det är uppenbart att fokus har flyttats från patienter och utveckling av vård till skatteplanering och experiment med ”tema- och värdebaserad vård”. 

Det mest häpnadsväckande, och som med rätta också rönt massmedial uppmärksamhet är dock de modeller och den upphandlingsform som har använts för byggandet av NKS. Dels har finansieringen möjliggjorts med modellen OPS, offentlig-privat-samverkan, en omstridd och sällan använd finansieringsmodell som många forskare dömt ut. Modellen är minst sagt komplicerad och har fördyrat bygget avsevärt. De totala kostnaderna för NKS beräknas fram till 2040 bli minst 61,4 miljarder kronor för länets skattebetalare. Huvudentreprenören Skanska – som dessutom var den enda anbudslämnaren – och deras projektbolag Innisfrees, har budgeterat en vinst på 5,5 miljarder kronor före skatt under samma tidsperiod. En stadig vinst alltså, medan landstinget går back. 

Dessutom har man använt sig av så kallade räntesnurror, det vill säga en aggressiv form av skatteplanering som går ut på att vinster flyttas från ett högskatteland till ett land med lägre skatt. I Sveriges största byggprojekt användes alltså en räntesnurra för att via Luxemburg undanhålla mångmiljonbelopp från beskattning. Företaget förnekar nu skatteplanering men säger samtidigt att stockholmslandstinget kände till upplägget. 

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att finansieringen av NKS har präglats av ett komplicerat ekonomiskt risktagande i två delar som nu har blivit granskat, och i viss mån underkänt, av Skatteverket. Projektet verkar ha varit försöksballong vad gäller finansiering i en gråzon, både via OPS-lösningen men framför allt med räntesnurrorna. 

Många känner nu en stor oro, både medarbetare men också invånare i länet, över de kapacitetsproblem som finns i landstinget. Nya Karolinska sjukhuset kommer bara kunna ta emot 22 000 akutbesök på årsbasis. Det ska jämföras med Karolinska sjukhuset som kunde ta emot 88 000. De akutsjukhus som redan går på knäna ska ta emot ytterligare akutpatienter. Dessutom fattas 400 vårdplatser i länet, vilket motsvarar ett helt sjukhus.

NKS skulle bli ett sjukhus för framtiden. Så ser det inte ut att bli och konsekvenserna för patienterna och läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra välfärdsarbetare blir allvarliga. 

I nästa steg blir frågan om vilka patienter det är som får betala för att inte styrande politiker haft ekonomisk koll utan förlitat sig på konsulter och byggherrar? 

Är det psykiatrin? 

Är det de multisjuka äldre? 

Att vara politiker är att ta ansvar; inte att skylla ifrån sig på föregångare eller media. 

Men en sak är klar. OPS-avtal blir ogenomträngliga och dyra. Den som tjänar på den här typen av avtal är entreprenören, de som förlorar är länets skattebetalare. Den här typen av avtal ska vi inte ha inom svensk välfärd. Det är som att ta SMS-lån och inte ha kontroll över slutbetalningen. Bättre än så kan vi inom svensk sjukvård.