I dag är det världstoalettdagen. Men fortsatt saknar var tredje människa på jorden toalett – vilket får katastrofala konsekvenser, framför allt för flickor och kvinnor.

För oss här i Sverige är ett liv utan toalett otänkbart. Det är otänkbart eftersom vi inte ens kan föreställa oss hur det är att tvingas bajsa i en grop i marken, bo i samhällen där avföring ligger öppet ute på gatan, eller inte kunna gå i skolan med mens eftersom det saknas skoltoaletter.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Tyvärr är livet utan toalett vardag för stora delar av världens befolkning. I dag saknar otroliga 2,3 miljarder människor tillgång till toalett. Det är inte bara obekvämt och ovärdigt utan också direkt livsfarligt.

I samhällen som saknar toaletter sprider avföring sjukdomar och infektioner. Bajs som inte tas om hand på ett sanitärt sätt förorenar helt enkelt vattenkällor, mat, närmiljö och händer. Som en konsekvens dör nästan 800 barn varje dag i diarrésjukdomar orsakade av smutsigt vatten och brist på toaletter.

Men brist på toaletter är ingen neutral katastrof som drabbar alla människor lika. Som med så mycket annat i världen är det människor i världens fattigaste samhällen som lider mest, och extra utsatta är flickor och kvinnor. Det är kvinnor som attackeras när de måste uträtta sina behov utomhus. Det är flickor som tvingas hoppa av skolan eftersom de inte kan sköta sin menshygien utan toaletter. Och det är kvinnor som dör när de föder barn eftersom saniteten i hem och på sjukhus brister.

När jag skriver det här är det mindre än en månad sedan jag träffade trebarnsmamman Salma i slummen i den indiska staden Lucknow. Salma berättade att hon och hennes döttrar går upp varje morgon för att tillsammans uträtta sina behov vid tågspåren som ligger utanför slumområdet. De gör det för att hinna bajsa innan det blir så ljust ute att någon kan se dem. Det är enda möjligheten på hela dagen som de har att uträtta sina behov, och om behovet tränger på vid andra tider måste de hålla sig tills de kan gå tillsammans nästa morgon. Tyvärr är Salma bara en av totalt 732 miljoner människor i Indien som saknar toalett, visar en ny rapport som Water Aid släppte i veckan.

Så vad måste då göras för att fler kvinnor ska kunna leva säkra och hälsosamma liv?

Först och främst måste länder, företag och biståndsgivare våga satsa mer på toaletter. I dag är sanitet underfinansierat både av länder och av biståndsgivare, trots att det är helt grundläggande för hälsa och kvinnors rättigheter.

Kvinnor måste också involveras i planering och utförande av satsningar på sanitet. Om inte kvinnor involveras kommer inte deras behov att tillgodoses.

Toaletter måste byggas som är anpassade för att passa kvinnors behov. Det innebär exempelvis att kvinnor genom bra belysning och säkra lås ska kunna känna sig trygga på toaletten, och att toaletterna är anpassade för att kvinnor ska kunna sköta sin menshygien.

Att satsa på toaletter är att satsa på jämställdhet och kvinnors rättigheter. Det är inte värdigt att var tredje kvinna på jorden måste uträtta sina behov i påsar, bland buskage eller i undermåliga latriner. Vill vi nå en jämställd värld måste länder och biståndsgivare satsa på toaletter.