Debatt: Så kan globaliseringens fördelar komma fler till del

I slutet av september träffades världens stats- och regeringschefer på FN:s högkvarter i New York där de enades om ett historiskt avtal: 2030-agendan. Avtalets mål är att uppnå en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling globalt. Mål 8 i 2030-agendan handlar om att åstadkomma hållbar inkluderande tillväxt, full sysselsättning och anständiga arbeten. Internationella arbetsorganisationen ILO målar dock upp en mörk bild av det globala arbetslivets utmaningar. Förra året inträffade 2,3 miljoner arbetsrelaterade dödsfall och 310 miljoner icke-dödliga olyckor. 200 miljoner människor är arbetslösa, kvinnor har inte samma möjligheter på arbetsmarknaden som män och migrantarbetare är särskilt utsatta.

Globaliseringen av arbetsmarknaden har många fördelar men de vinster som skapats är ojämlikt fördelade. Därför är statsminister Stefan Löfvens initiativ om en Global Deal centralt för att förverkliga såväl mål 8 som flera andra av de nya hållbarhetsmålen. Global deal-initiativet, som presenterades redan i regeringsförklaringen förra året, utgår från visionen att globaliseringens fördelar och vinster ska komma fler till del och att utmaningarna på den globala arbetsmarknaden ska hanteras gemensamt. Grunden för detta är välfungerande arbetsmarknadsrelationer och respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet, i alla världens länder.

För att förverkliga visionen om en Global Deal, samt titta på framtida globala utmaningar, tillsatte Kristina Persson, minister för strategi- och framtidsfrågor, i våras en extern och oberoende analysgrupp för Global samverkan. Nedan presenterar vi i analysgruppen fem effektiva initiativ som Sveriges regering bör driva för att uppnå visionen om en Global Deal och genomföra hållbarhetsmålen:

1. Lansera ett globalt partnerskapsinitiativ tillsammans med likasinnande länder, internationella organisationer, företag och fackförbund

För att få långsiktigt genomslag runt om i världen för idéerna bakom Global Deal bör Sverige i samarbete med ett antal andra stater, internationella organisationer som ILO och OECD, multinationella företag samt globala fackförbund, lansera ett initiativ för effektiv partssamverkan – ”A Global Deal for Decent Work and Inclusive Growth”. Aktörer som ställer sig bakom partnerskapet bör förbinda sig att utveckla handlingsplaner för hur initiativet ska genomföras.

2. Ge Global Deal en framstående roll i den nya biståndspolitiska inriktningen

Global Deal-initiativet bör få en framstående roll i det arbete som regeringen påbörjat med en ny biståndspolitisk inriktning, så att partssamverkan får en tydlig roll i det svenska internationella utvecklingssamarbetet. Sveriges arbete med en Global Deal bör genomsyra alla de olika styrinstrumenten för det svenska internationella utvecklings- och biståndssamarbetet.

3. Utforma en global mall för arbetstagares rättigheter i handels- och investeringsavtal

Frihandel är centralt för genomförandet av en Global Deal. Sverige bör vara pådrivande i att utveckla en global mall för arbetstagares rättigheter i globala och regionala handels- och investeringsavtal. En sådan mall bör tas med i de förhandlingar om ett transatlantiskt handels- och investeringsavtal, det så kallade TTIP-avtalet, som nu pågår.

4. Stärka Internationella Arbetsorganisationen ILO

Sverige bör utveckla en strategi för att stärka ILO. Organisationens trepartsstruktur och dess arbete med Decent Work, utvecklingsbistånd och analyskapacitet är centrala komponenter för arbetet med Global Deal. Det är också viktigt att Sverige föregår med gott exempel genom att vara bland de länder som ratificerat alla relevanta ILO-konventioner och andra internationella avtal om ekonomiska och sociala rättigheter.

5. Stärka befintliga strukturer för partssamverkan

Processer i Global-Deal-anda pågår på företags-, bransch-, nationell- och internationell nivå. Flera multinationella företag och internationella fackförbund har utvecklat olika typer av partsamverkan på global nivå som i en del fall resulterat i globala ramavtal. Sverige bör bidra till att stärka dessa befintliga strukturer genom att skapa incitament för svenska multinationella företag att teckna globala ramavtal.

Dessa fem initiativ kommer innebära ett omfattande arbete och kräva resurser. Vi menar att ett genomförande av dessa punkter är centralt i regeringens arbete för att uppnå visionen om en Global Deal. Även om visionen är långsiktig kräver den politiskt engagemang och handling på kort sikt. Insatser krävs såväl på nationell som på global nivå. Sverige har en unik möjlighet att ta en ledande roll genom att visa hur en Global Deal kan användas för att lyckas med FN:s ambitiösa 2030-agenda.

Loa Brynjulfsdottir, chef internationella enheten LO, ordförande regeringens analysgrupp för Global samverkan

Thomas Hammarberg, diplomat, ordförande regeringens analysgrupp Global samverkan

Anna Ryott, VD Swedfund, ledamot i analysgruppen

Mats Karlsson, chef Utrikespolitiska institutet, ledamot i analysgruppen

Lisa Pelling, utredningschef Arena Idé, ledamot i analysgruppen