Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Regeringens asylpolitik går emot barnkonventionen

Barnminister Åsa Regnér (S) presenterade utredningen om att göra barnkonventionen till lag.
Barnminister Åsa Regnér (S) presenterade utredningen om att göra barnkonventionen till lag. Bild: Bild: Thommy Tengborg/TT

Dagens ETC.

När barnkonventionen får en status som svensk lag får vi inte upprepa historiens misslyckanden. Risken att barn på flykt blir ytterligare en undantagsgrupp från mänskliga rättigheter är stor, skriver två företrädare för Rädda Barnens Ungdomsförbund.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Regeringen meddelade i dagarna att utredningen om att göra barnkonventionen till lag nu skickas ut på remiss. Barnminister Åsa Regnér hävdar att barnkonventionen kan bli lag redan 1 mars 2018. Samtidigt är det tydligt att regeringens nuvarande intention om tillfällig asyllagstiftning går på tvärs med barnkonventionen.

Om vi gör en snabb omvärldsanalys av vilka utmaningar som barnrätten möter i svensk politik märker vi snabbt att svensk migrationspolitik och tillhörande debatt samt retorik inte är förenlig med hur barnkonventionen skyddar exempelvis barn på flykt. Barnrättighetsutrednigen, som svarat på barnminister Åsa Regnérs uppdrag om utredning om barnkonventionen som lag, slår bland annat fast att ”bestämmelsen om barnets bästa ska få en tydligare koppling till konventionens tredje artikel, om barnets bästa, som alltid ska sättas i det främsta rummet”.

Vidare anser utredningen att barn på flykt är berättigade till ”alla konventionens rättigheter, precis som alla andra barn inom statens jurisdiktion, oavsett barnets uppehålls- eller medborgarskapsstatus”. Skrivelserna är gjorda för att kunna stärka artikel 22 i barnkonventionen, som finns till för att skydda barn på flykt.

Såsom lagen är föreslagen att inkorporeras i svensk lagstiftning är det enkelt att konstatera: Denna lag är inte på något sätt förenlig med den tillfälliga asyllagstiftningen.

I Sverige har vi sedan andra världskriget ständigt positionerat och framställt oss som ledande i frågor gällande mänskliga rättigheter, jämställdhet och barnrätt. På många sätt har Sverige som föregångsland för dessa frågor varit banbrytande och ett föredöme i andra länders arbete. Vi får dock aldrig glömma att vi samtidigt under dessa hyllade framgångar alltid haft undantagsgrupper. Romer och transpersoner har tvångssteriliserats. Funktionsvarierande personer har utsatts för övergrepp som Vipeholmsexperimenten. Judar har efter svensk rådgivning och påtryckning på Tyskland fått sina pass märkta. För att inte nämna svensk rasbiologisk historia med det rasbiologiska institutet i Uppsala.

När barnkonventionen får en status som svensk lag får vi inte upprepa historiens misslyckanden. Risken att barn på flykt blir ytterligare en undantagsgrupp från mänskliga rättigheter är stor.

Rädda Barnens Ungdomsförbund anser att barnkonventionen i svensk lagstiftning skulle förändra, stärka och skydda barn på flykt ytterligare. Det är dock svårt att förstå hur det svenska asylsystemet skulle omvandlas för att skydda barn och barnets bästa.

Idag är ungefär 30 miljoner barn på flykt runtom i världen. Det är drygt 1,1 miljoner skolklasser. Många av dessa barn är internflyktingar. De flesta av dessa barn flyr till angränsande länder. En liten andel av dessa barn riskerar sina liv för att ta sig till Sverige – vissa genom farliga resor över Medelhavet. Lyckas en del av dessa barn att ta sig hela vägen till Sverige kommer de mötas av en migrationspolitisk debatt som är väldigt tydlig: ”Du är inte välkommen till Sverige”.

Rädda Barnens Ungdomsförbund föreslår riksdagen att besluta om lagliga och säkra flyktvägar till Sverige. Detta kan exempelvis uppnås genom att tillåta barn att påbörja sina asylprocesser på svenska ambassader runt om i världen.

Vi vill också att Sverige ska anpassa sig till principen om att varje barn som föds i Sverige ska få ett automatiskt svenskt medborgarskap. Med en sådan förändring i lagstiftningen skulle fler barn med föräldrar som flytt hamna i en säkrare situation i sin asylprocess.

Vårt tredje politiska förslag är flyktingamnesti för papperslösa barn. Rädda Barnens Ungdomsförbund ser detta som ett nödvändigt ytterligare steg i stärkandet av asylrätten. Inget barn ska behöva leva gömt i det svenska samhället.

Det finns anledningar att vara stolt över att barnkonventionen äntligen blir lag. Men vi får inte nöja oss med det. Nu inleds ett nytt kapitel för svensk barnrättsrörelse. Det här är bara början.

Vendela Carlfjord
förbundsstyrelseledamot Rädda Barnens Ungdomsförbund

Jorge Londoño
förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund