Debatt: Pressfriheten måste försvaras

I dag är det pressfrihetens dag. Denna frihet måste ständigt försvaras, av medborgare, politiker och tjänstemän på de rättsvårdande myndigheterna.

Pressfriheten är hotad i många länder världen över. Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2016 visar en ökning av begränsningar och kränkningar med 14 procent de senaste fem åren. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I Turkiet pågår grova övergrepp på pressfriheten sedan länge. President Recep Tayyip Erdoğan använde i somras kuppförsöket som ursäkt för att ytterligare försämra situationen och den nya grundlagen som röstades igenom i april ger inga förhoppningar om framtiden. Journalister som gör sitt jobb kallas terrorister, förrädare eller spioner och fängslas.

I Ungern, Polen och Ryssland blir det allt svårare för journalister att utöva sitt yrke. Nya polska lagar ger de styrande politikerna möjlighet att avskeda chefer inom public service. I Ungern finns sedan 2011 en medielag som bland annat möjliggjort för den ungerska regeringen att instifta ett medieråd som kan styra innehållet i medierna. Under Vladimir Putin har de flesta ryska medier förstatligats och fungerar alltmer som megafoner för makten. Antalet dödade journalister i Ryssland är dessutom sedan länge oacceptabelt många, och straffriheten utbredd. 

I Nordkorea finns en enda sanktionerad nyhetskälla för tidningar och tv, den statliga nyhetsbyrån KCNA. I Eritrea, det land i världen där press- och mediefriheten är som sämst tillsammans med Nordkorea, sitter den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fängslad utan rättegång sedan 2001. Hans ärende får inte glömmas bort och Sverige måste fortsätta driva på för hans frisläppande.

Hoten mot journalister ökar också från personer, organisationer och företag som inte är nöjda med olika typer av nyheter eller granskande journalistik. I USA hetsar Donald Trump mot media, vilket lett till hot och hat mot enskilda journalister från Donald Trumps anhängare.

Även i Sverige ökar problemen med hot mot journalister. Hot för hot försöker individer och grupper tysta journalister som de inte håller med. Särskilt utsatta är de journalister som bedriver opinionsjournalistik. Hela sju av tio kvinnliga opinionsjournalister utsätts för hat och hot, enligt Tidningsutgivarnas undersökning från april 2017.

Trakasserierna drabbar journalister på alla sorters medier och av alla sorters politiska färg. I boken Hatad som släpps i dag vittnar ledarskribenten Lilian Sjölund, som har jobbat som journalist i över 30 år, om hur hoten och hatet de senaste åren har accelererat.

Det krävs nu åtgärder från regeringens sida för att minska problemen. Den handlingsplan som ska lanseras om några månader med syfte att skydda det demokratiska samtalet mot hot och hat är ett bra steg, men det måste också tillföras reella resurser hos de rättsvårdande myndigheterna så att de klarar av att hantera den ökande mängden hot mot journalister.

Pressfriheten måste hela tiden försvaras – av såväl oss journalister som av samhället i stort. Det är därför extra viktigt att fråga sig: vem som tjänar på att förtroende för journalistiken undermineras?

En hotad pressfrihet är en hotad demokrati.

Sverige behöver fortsätta vara en röst för att pressfrihet ska vara en viktig del av EU:s utrikespolitik.

Sverige måste också stå upp mot, och sätta tryck på de andra EU-länder som genom lagstiftning försöker minska pressfriheten.

Helena Giertta, Chefredaktör på tidningen Journalisten

Lilian Sjölund, Ledarskribent och författare till boken ”Hatad”

Åsa Linderborg, Kulturchef på Aftonbladet

Kurdo Baksi, Författare och journalist

Jonas Nordling, Ordförande i Svenska journalistförbundet

Johan Ehrenberg, Ansvarig utgivare på Dagens ETC