Debatt: Polisens razzior försvagar papperslösas rättigheter

Det pågår en intensiv debatt om en av de mest utsatta grupperna i Sverige: papperslösa arbetstagare som lever och arbetar under vedervärdiga förhållanden. Politiker och debattörer från både höger och vänster förespråkar krafttag för att motverka framväxten av ett skuggsamhälle. Det är naturligtvis välkommet, men frågan är hur det ska ske.

Den fackliga rörelsen har arbetat för att bekämpa detta utnyttjande sedan 2008, då Fackligt Center för Papperslösa bildades av LO, TCO och en rad fackförbund från alla tre centralorganisationer. Centrets verksamhet utgår från den grundläggande fackliga principen att alla arbetstagare har rättigheter, oavsett migrationsstatus.

En arbetstagare är en arbetstagare är en arbetstagare, som den internationella fackliga rörelsen brukar säga. Därför kan papperslösa som utnyttjas hänsynslöst av sina arbetsgivare vända sig till Centret för att få hjälp.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Även regeringen agerar, senast med ett förslag om att ge polisen utökade befogenheter att genomföra arbetsplatsinspektioner för att identifiera både papperslösa och deras arbetsgivare. Ursprungligen presenterades detta som en åtgärd för att öka återvändandet av asylsökande som fått avslag. I det förslag som skickades på remiss kläddes det i en annan språkdräkt, och motiverades av behovet av att motverka utnyttjandet av papperslösa. Det gör inte förslaget mindre problematiskt.

Redan idag kan polisen genomföra arbetsplatsinspektioner, i enlighet med EU:s sanktionsdirektiv som även fastställer att papperslösa har rätt till utebliven lön. Med tillskjutna resurser har antalet inspektioner ökat från ett par hundra om året till nästan 1100 stycken år 2016. Regeringens förslag innebär att polisen inte längre kommer behöva konkret misstanke. En generell riskbedömning utifrån bransch räcker för att genomföra razzior.

Att göra det svårare för exploaterande arbetsgivare att komma undan är helt rätt. Men om man menar allvar med att motverka utnyttjande är dagens inspektioner och regelverk felkonstruerade. Eftersom den papperslösa riskerar utvisning till följd av inspektionerna kan de inte utöva de rättigheter som samma lagstiftning ger dem.

Det är helt enkelt omöjligt att stärka deras rättigheter med samma åtgärder som ska sätta dit dem. Migrationskontrollen och kontrollen av arbetsgivare måste hållas åtskilda.

Det finns även enklare åtgärder att vidta som regeringen i sin promemoria överhuvudtaget inte överväger. Man har inte tagit reda på hur ofta papperslösa får den uteblivna ersättning de har rätt till i de fall de åker fast i inspektioner. Steg ett borde vara att säkerställa att polisen informerar dem om denna rätt innan utvisning.

Vi står upp för en reglerad invandring. Samtidigt har papperslösa också rättigheter, som människor och arbetstagare, enligt såväl svensk rätt som internationella förpliktelser inom FN och ILO. Dessa rättigheter kan inte sättas ur spel. Även åtgärder mot papperslösa måste omfattas av rättssäkerhet och proportionalitetsprincipen. Vi känner en djup oro över att vi redan med dagens politik gjort avsteg från dessa.

Vi ser slagsidan av denna politik i Centrets verksamhet. Trots rapporter om ett växande antal papperslösa är det inte fler som söker sig dit. Vår analys är att de inte vågar när de alltmer behandlas som brottslingar utan rättigheter. Många av de regelförändringar som genomförs driver dem alltså in i ökad utsatthet och sårbarhet. Det skuggsamhälle man vill motverka blir allt mer prekärt och rättslöst.

Om regeringen menar allvar med att motverka utnyttjandet måste de tänka om, och vidta åtgärder som stärker istället för försvagar papperslösas rättigheter.