Debatt: Passivt drickande drabbar våra barn

Passiv rökning är ett känt begrepp. Däremot pratar vi sällan om passivt drickande. Kanske beror det på att det bara är den person som dricker som får alkoholen i sin kropp. Kanske beror det på att forskningen mest har tittat på konsekvenserna av alkoholkonsumtion på den personliga hälsan. Det finns dock definitivt fog för att prata om passivt drickande, för det är många som påverkas negativt av andras alkoholkonsumtion. Det handlar om barn, anhöriga och vänner – såväl som skattebetalarna och samhället i stort.

• Omkring 100 000 barn i Sverige lever i en familj där minst en vuxen uppfyller kriterierna för alkoholberoende eller missbruk. Det motsvarar fyra till fem procent av alla barn. Inkluderar en även barn som växer upp i familjer där missbruk finns, men där ingen förälder vårdats för sina problem, blir siffran betydligt högre.

• Fyra av tio svenskar uppger att deras egen alkoholkonsumtion påverkat personer negativt, enligt en Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av IQ. 75 procent uppger att andra personers alkoholkonsumtion påverkat dem negativt. Över hälften uppger att de ångrat hur de betett sig mot andra när de varit berusade.

• Samma Sifo-undersökning visar vad som kan sammanfattas med att fler kvinnor påverkas medan fler män påverkar. Fler män (45 procent) än kvinnor (34 procent) uppger att deras egen alkoholkonsumtion påverkat personer i deras omgivning negativt. Närmare sex av tio män uppger att de ångrat hur de betett sig mot andra när de varit berusade. Motsvarande siffra för kvinnor är 43 procent.

• Alkohol är den drog som har störst total påverkan och är den enda drogen där andrahandsskadorna är större än de direkta skadorna på användaren. Det visar en forskningsstudie som jämför 20 olika drogers påverkan på användaren och andra. Exempelvis visade sig alkohol göra dubbel så stor sammanlagd skada jämfört med tobak.

• Alkoholkonsumtionen utgör en stor kostnad för samhället. Det är svårt att uppge exakta siffror men en statlig utredning landade i att alkoholens skadeverkningar kostar medborgarna mellan 49 och 66 miljarder kronor i exempelvis kostnader för hälso- och sjukvård. Det är mellan 49 till 66 miljarder kronor som samhället i stället hade kunnat använda till annat.

Alkohol kan vara gott, socialt och öka trivseln. Men alkohol kan också ställa till med väldigt många problem och alkoholens skador på andra än den som dricker är stora. På samma sätt som vi pratar om riskerna med passiv rökning borde vi tala om riskerna med passivt drickande. Fler bör reflektera över vilka som blir påverkade när man själv dricker. Och vi måste i mycket större utsträckning än i dag se alkoholproblem som en samhällsfråga – inte enbart som ett problem för den som dricker för mycket.