Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ojämlik vård drabbar kvinnor – men det kan vi ändra på

”Många kvinnor skickas runt mellan olika vårdinrättningar utan att få någon diagnos eller behandling, och deras besvär beskrivs som antingen naturliga eller som något personen själv har ansvar för. Sammantaget visar det på såväl ointresse för kvinnors häl
”Många kvinnor skickas runt mellan olika vårdinrättningar utan att få någon diagnos eller behandling, och deras besvär beskrivs som antingen naturliga eller som något personen själv har ansvar för. Sammantaget visar det på såväl ointresse för kvinnors häl Bild: Foto: Isabell Höjman/TT

Dagens ETC.

Det saknas tillräcklig forskning på ohälsa om främst drabbar kvinnor, som får sämre vård genom hela livet. En akademisk vårdcentral med inriktning på kvinnors hälsa och vårdbehov skulle kunna vara en del av lösningen, skriver Catarina Wahlgren (V).
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det börjar redan i barndomen: Pojkar kommer ofta till Bup och får en neuropsykiatrisk diagnos redan i sex–sju-årsåldern och kan på så sätt få stöd och hjälp genom hela sin skolgång.

Flickor kommer oftare till Bup i mitten av eller sena tonåren. Ofta tolkas symptomen som utmattning eller depression, men visar sig senare vara en npf-diagnos som flickan har hanterat utan stöd under hela sin skolgång och därför inte orkar mer.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män drabbas regelbundet av svår huvudvärk. I Region Stockholm lider 340 000 personer av huvudvärk som leder till sjukfrånvaro och inkomstbortfall. Huvudvärksförbundet menar att mycket lidande skulle kunna undvikas med mer utbildning på området.

Stress och utmattning drabbar också främst kvinnor, och anställda inom vård, skola och omsorg är överrepresenterade i statistiken.

Att det gör ont att föda barn ses som naturligt, liksom skador och men som konsekvens av födande. På samma sätt är det naturligt att gå upp i vikt, svettas och må illa i klimakteriet. Helst ska vi inte prata om det.

Råden mot klimakteriebesvär är fysisk aktivitet, hälsosam mat samt att avstå från alkohol och cigaretter.

Men visst är det väl råd som skulle kunna gå att applicera på vilka symptom som helst, och mer av generella livsstilstips för alla? Vilken konkret hjälp finns för kvinnor som lider i åratal under sin menopaus?

På ålderns höst är det inte bättre: Inom kardiologin når inget sjukhus i regionen målvärdet för kolesterolvärde efter en stroke när det gäller kvinnor. Alla sjukhusen når målen när det gäller män. Måluppfyllelsen är i snitt 25 procent sämre för kvinnor. Om rehabiliteringen inte lyckas är risken överhängande för en ny stroke.

Var femte kvinna i Sverige drabbas av höftledsfrakturer och en så stor andel som 30 procent dör inom ett år. Höftledsfraktur är det fjärde vanligaste sjukdomstillståndet för personer över 65 år och drabbar främst kvinnor. Så kallade frakturkedjor skulle kunna förhindra för tidig död såväl som förebygga onödigt lidande. Sådana kedjor finns bara på ett par ställen i regionen idag.

Det saknas kunskaper om att kvinnor och män får olika symptom på samma diagnos. Kvinnor får sämre vård och män får dyrare mediciner för samma åkomma. Många kvinnor skickas runt mellan olika vårdinrättningar utan att få någon diagnos eller behandling, och deras besvär beskrivs som antingen naturliga eller som något personen själv har ansvar för. Sammantaget visar det på såväl ointresse för kvinnors hälsa som ett förakt det utbredda lidande som drabbar kvinnor.

Den blågröna majoriteten i Region Stockholm säger nej till en akademisk vårdcentral med fokus på kvinnohälsa. Argumentet är att den här sortens forskning ryms inom de akademiska vårdcentraler som redan finns i regionen. Det är dags att vi visar att regionen och Sverige är ett jämställt samhälle. Även gällande sjukvård.

00:00 / 00:00