Debatt. .

2017-09-25 08:00
”Ekonomiskt rensade stadsdelar tenderar att urholka hyresrätten som bostadsform”, skriver debattörerna. Bild: Tomas Oneborg/TT
”Ekonomiskt rensade stadsdelar tenderar att urholka hyresrätten som bostadsform”, skriver debattörerna.

Nu måste hyresrättens och hyresgästens ställning stärkas

Dagens hyresgäst­rörelse är mycket bredare än Hyresgäst­föreningen.

Tisdagen den 12 september 2017 gick tiden ut för att lämna remissvar på utredningen Stärkt ställning för hyresgäster, även kallad Hyresgästutredningen (SOU 2017:33). I egenskap av plattform och nätverk, bland annat hyresrättsinnehavare som kämpar för rätten att få bo kvar vid renoveringar eller för familjer som kämpar mot vräkning, tog vi, Ort till Ort, oss rätten att kommentera de förslag som lagts fram i utredningen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Generellt finner vi utredningen som alltför försiktig i sina förslag som syftar till att stärka hyresrättsinnehavares ställning på bostadsmarknaden. Det råder allvarlig bostadsbrist och det saknas särskilt hyresrätter med rimliga hyror för alla som vill bo i denna boendeform.

2011 försvann allmännyttans ­sociala ansvar när lagstiftningen ändrades och allmännyttan fick kravet att drivas med vinst (den så kallade Allbolagen). Denna förändring och utförsäljningen av allmännyttan, tillsammans med bristen på billiga lägenheter, menar vi har varit förödande för hyresrätts­innehavarnas situation i Sverige. Många ”renovräks” från sina hem när deras lägenheter ”lyxrenoveras”, och de inte längre har råd att bo kvar. Ibland till följd att många tvingas flytta till fattigare områden, vilket bidrar till ökad segregation, detta enligt Boverket 2014.  

Att det dessutom saknas lag­stiftning som omöjliggör kraftiga hyreshöjningar, när lägenheter renoveras med devisen ”standardhöjning”, gör inte saken bättre.

Mot denna bakgrund föreslår nu regeringens utredare fyra åtgärder som ska stärka hyresrättsinne­havarnas ställning (se faktaruta). Vi menar att dessa föreslagna åtgärder är otillräckliga och baserade på en ofullständig avläsning av läget i Sverige.

Därför är det mycket allvarligt att hyresrättsinnehavarnas intressen, alltså de som själva besitter en viktig kompetens i frågan, är bristfälligt representerade i utredningen. Detta anser vi är ett djupt demokratiskt problem, som blir tydligt i expertgruppens och de sakkunnigas sammansättning, den summering av forsknings­läget som ingår i utredningen, men även bland de instanser som valts ut för remissen. Ingen hänsyn har tagits till att de hyresrättsinnehavare, vars hem renoveras, inte alltid är adekvat representerade av Hyresgästföreningen. Dagens hyresgäströrelse är mycket bredare än Hyresgästföreningen och mer variationsrik än utredningen haft som utgångspunkt.

Alla som hyr bostad i Sverige i dag har inte det som kallas för ”förstahandskontrakt” eller ”tillsvidarekontrakt”. Ändå fokuserar utredningen enbart på att utreda stärkt ställning för de hyresrätts­innehavare som innehar denna sorts kontrakt. Med bakgrund i en ökad tendens att erbjuda ”korttidskontrakt” (tidsbegränsat boende) på bostadsmarknaden i dag, och då särskilt i storstäderna, anser vi att även denna grupps intressen bör vara representerad och diskuteras i utredningen.

Vi efterlyser en mer nyanserad och fullständig bild av hur olika sociala grupper påverkas av renoveringar samt hur negativa effekter, såsom utflyttning allt längre ut från centrum, med påföljande segregation, kan motverkas. Vi anser därför att de i utredningen föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga för att skydda de mest utsatta på dagens bostadsmarknad. Alla ska få möjlighet att välja att stanna. Ett nollalternativ bör föreslås så att de mest ekonomiskt utsatta hushållen kan få möjlighet att bo kvar. Även de som har bott i sina hem en lång tid och därmed genom hyran betalat för byggnadens grundläggande ­underhåll, bör ha rätt att bo kvar efter renovering.

Vi måste värna om hyres­rättens­ ställning och försvara den mot korttidskontrakten, som är ett sätt att ta rättigheterna ifrån de boende, särskilt i en tid då bostadspolitiken präglas av argument om marknadsmässighet och marknads­anpassning. Vi har redan sett denna utveckling på arbetsmarknaden, med ”ökad rörlighet” och ”flexibilisering”. På bostadsmarknaden lär den ha förödande konsekvenser för de allra mest utsatta i vårt samhälle. Speglar denna samhälleliga tendens verkligen våra bostadspolitiska ­visioner om en mer rättvist fördelad boende­situation i städerna med dess orter? Ekonomiskt rensade stadsdelar tenderar att urholka hyresrätten som bostadsform. Vi anser att Hyresgästutredningen inte går tillräckligt långt i sin strävan att skydda och stärka denna boendeform. Bäddar denna i stället för ”social housing” som vi de facto inte haft tidigare i Sverige?

Utredningen

Regeringens ­utredare föreslår fyra åtgärder för att stärka hyresrättsinnehavarnas ställning. I korthet:

Förbättrad information för de boende vars hem omfattas av renoveringar.

En förlängning av tidsfristen med en månad från att hyresrättsinnehavare får information om renovering från sin hyresvärd tills att ärendet tas till Hyresnämnden, som i nio fall av tio dömer till fastighetsägarnas fördel.

Skäligheten i de ­föreslagna renove­ringarna ska bedömas utifrån tre aspekter: påverkan på hyresrättsinne­havaren, rimligheten i omfattningen och god sed.

Mer tid för infasning av den nya hyran samt olika renoveringsalternativ beroende på den planerade hyres­höjningen.

Ort till ort 
via: Annika Alm, Steven Cuzner, Sarah Deger­hammar, Carina Gunnars, Sarah Kim, Anna Kind­gren, Björn Krogvig, Per-Åke Lindblom, Marianella Monzon, Maral Shafeie