Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: När får samerna rätt att bestämma över det egna folkets livsvillkor?

”Sametinget är en problematisk blandning av förvaltningsmyndighet och folkvalt parlament. Konsekvensen är att det finns en inbyggd konflikt mellan samernas själv­bestämmande och statens vilja att kontrollera”.
”Sametinget är en problematisk blandning av förvaltningsmyndighet och folkvalt parlament. Konsekvensen är att det finns en inbyggd konflikt mellan samernas själv­bestämmande och statens vilja att kontrollera”. Bild: Bild: Jonas Ekströmer/TT

Dagens ETC.

”Regeringen behöver redovisa en helhetsuppfattning gällande den svenska statens syn på samernas situation och deras grundläggande krav på ökat självbestämmande.”
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Sametinget invigdes 1993. Syftet var och är att samerna ska kunna delta i det politiska livet i Sverige genom ett eget representativt organ för det samiska folket. Sveriges grundlag från 2011 har inskrivet att samerna är ett folk i Sverige och då med rätt till självbestämmande, till skillnad från en minoritet. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Sju av åtta riksdagspartier stödde förändringen av grundlagen. Sverigedemokraterna röstade emot.

I morgon, den 21 maj, är det dags för val till Sametinget. Det är dock en problematisk institution, då den är en blandning av statlig förvaltningsmyndighet och folkvalt parlament. 

Konsekvensen av detta är att det finns en inbyggd konflikt mellan samernas självbestämmande och statens vilja att kontrollera. Regeringen ger direktiv för Sametingets verksamhet och myndigheten ska verkställa regeringens politik. I regeringens proposition om Sametinget från 1992, sägs att ”trots benämningen TING är det inte frågan om något organ för självstyre, som ska verka i stället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ”. 

Det är inte konfliktfritt att Sametinget i sin egenskap av statlig myndighet ska verkställa den politik och de beslut som fattas av riksdag och regering samtidigt som man ska hävda sin autonomi. 

Likväl är det viktigt att samernas intressen diskuteras genomgripande av dem själva och att de utformar en politik så långt det är möjligt med krav riktade till den svenska regeringen utifrån besluten på Sametinget.

I år ställer nio samepartier upp i valet till Sametinget: Samelandspartiet, Jakt- och fiskesamerna, Skogssamerna, Samiska folkomröstningspartiet, Samerna, Landspartiet Svenska Samer, Àlbmut, Guovssonásti och Min Geaidnu. 

De representerar tillsammans ett brett perspektiv på samernas frågeställningar. Det finns grundläggande gemensamma uppfattningar hos samepartierna gällande stärkandet av rätten till självbestämmande och att Sametingets juridiska beslut ska möjliggöra ökad makt och inflytande över de egna frågorna. 

Men staten har splittrat samerna genom bland annat renbeteslagen, där nomadiserade renskötare segregeras och andra ska assimileras. 

Splittringen blir också tydlig i skilda rättigheter för samer som bor i och utanför samebyarna, vilket visar sig i olika betoningar hos partierna. Stärkandet av den samiska identiteten för den enskilde samen och att alla samerna ska värderas lika lyfts fram av flera. Tron på rättvisa mellan samerna, att ingen same är mer eller mindre värd än någon annan och att alla ska omfattas av samisk rätt. Samernas lika rätt och möjligheter parat med utvecklandet av det samiska självbestämmandet ligger som gemensam grund för de flesta av partierna.

Om vi tittar närmare på partiernas hjärtefrågor kan vi se att Álbmut (”Folket”) poängterar att den svenska staten måste vidta åtgärder så att alla samer, inklusive de utan medlemskap i sameby, har lika tillgång till land och vatten och att i detta syfte införa nödvändiga lagändringar för att onödiga skillnader mellan samerna tas bort. 

Jakt- och fiskesamerna betonar att Sametinget juridiskt ska utarbeta föreskrifter för hur rätten till land och vatten för alla samer ska brukas. 

Partiet Samerna lyfter det samiska folkets rätt att återta, bevara och utveckla sitt språk. 

Rättighetsfrågorna är också centrala hos Samiska folkomröstningspartiet. 

Samelandspartiet vill göra det samiska språket synligt i samhället så att det blir en naturlig del av vardagen. Partiet betonar också vikten av att kunna hantera klimatförändringarnas ekonomiska och praktiska konsekvenser för samebyarna. 

Skogssamerna markerar att renskötseln behöver stärkas – utan renskötsel tappar samerna en stor del av kulturarvet och att diskrimineringen av skogssamerna måste upphöra. 

Exploateringen är en prioriteringsfråga för Landspartiet Svenska Samer, som betonar att samerna måste garanteras ett starkare skydd av de traditionella markerna. 

Min Geaidnu riktar in sin politik för en verklig dekolonialisering, där självbestämmande och autonomi är det centrala. 

Guovssonásti vill fördjupa samarbetet över landsgränserna så att Sápmis alla samer oavsett statstillhörighet står mer enade.

Vem har ansvar för den svenska samepolitiken i Sveriges riksdag? 

Inom dagens svenska regering är det Kulturdepartementet som har huvudansvar för samepolitiken, men de centrala frågeställningarna kring samernas levnadsvillkor avgörs på flera plan: i Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet och kring den övergripande statsbudgeten, därför är det viktigt att den svenska regeringens samepolitik klarläggs inom alla samhällets områden. 

Regeringen behöver redovisa en helhetsuppfattning gällande den svenska statens syn på samernas situation och deras grundläggande krav på ökat självbestämmande, rätten till deras traditionella marker, inflytande över beslutsprocesser som rör deras levnadsvillkor och statens historiska ansvar för kolonialiseringen och behandlingen av samerna.

När kommer den svenska regeringen att ge det samiska folket den demokratiska rätten att bestämma över det egna folkets livsvillkor? Det är dags att utvidga Sametingets inflytande och makt.

00:00 / 00:00