Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Men det utsatta barnet då?

I Sverige 2017 är det inte självklart att barn får skydd, skriver Annika Lundegårdh.
I Sverige 2017 är det inte självklart att barn får skydd, skriver Annika Lundegårdh. Bild: Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC.

Även i de bästa av världar kommer barn att utsättas för övergrepp. Sjukvården måste lära sig se de utsatta, så att de kan ta ansvar för deras läkning. De flesta får aldrig frågan: Vad har hänt dig? Inte ens inom psykiatrin. Det skriver Annika Lundegård från föreningen Hopp i veckans debatt.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Många förfäras över den omfattande nedladdningen av övergrepp på barn som vuxna gör. Andra uttrycker sig kraftfullt över att barn behöver skyddas mot att bli utsatta. Även i de bästa av världar så kommer barn att fortsätta att utsättas. Hur många förstår vad det innebär för barnet? Det är i sig inte nedladdningen som är det svåraste för barnet utan det är själva händelsen eller händelserna som är orsaken till att bilder och filmer överhuvudtaget finns att ladda ned. Vi i HOPP vill lyfta barnets utsatthet så att den som varit utsatt ska få adekvat hjälp.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Varje dag året runt 24 timmar om dygnet lever barnet och senare den vuxna människan med den här utsattheten. De beskriver att de sitter i ett fängelse. Ett livslångt fängelse. De har ingen aning om vart bilderna finns eller hur de används. Polis som utreder dessa brott skulle med fördel kunna prata med människor i HOPP för att få kunskap om hur de skulle kunna hjälpa barn och utveckla ett förebyggande arbete.

Barn som utsatts för sexuella övergrepp utvecklar ofta ett gränsöverskridande beteende då deras gränser är överskridna. I vår jourverksamhet möter vi tonåringar som själva varit utsatta men aldrig fått det skydd de har rätt till enligt vår lagstiftning. En del har själva utvecklat ett förövarbeteende där nedladdning är en del av återupplevandet och hoppet om att skapa kontroll över situationen. När tonåringen får grepp om vad utsattheten gjort med en så kan barnet tillsammans med vuxna ta bättre beslut för att upprätta skyddet och minska risken för ytterligare övergrepp.

I dag får många barn som varit utsatta ingen traumabehandling överhuvudtaget. Vi har några få traumaenheter i Sverige. Så majoriteten lämnas åt sitt öde. Många utvecklar traumareaktioner som skapar psykisk ohälsa vilket påverkar närstående.

I samband med att Aftonbladet och SvD började ringa de som laddat ner övergreppsmaterial, ringde flera som själva varit utsatta i sin uppväxt och som nu är förtvivlade över att de nu börjar förstå konsekvensen av sin egen utsatthet. Ingen av dessa har fått traumabehandling trots att de gått på BUP.

Många som är utsatta utvecklar ett självskadebeteende där sexting, självskadesex, missbruk och/eller suicidförsök ingår. De flesta får aldrig frågan: Vad har hänt dig? Inte ens inom psykiatrin.

Pojkar som tidigt uttrycker att de ska självdöda sig får inte heller alltid adekvat hjälp även om de berättat om sexuella övergrepp för socialtjänst och polis. I Sverige 2017 är det inte självklart att barn får skydd. Det gäller även vuxna som levt med detta i hela sitt liv. De har inte förmågan att skydda sig och sätta stopp. Pojkar lyckas i högre utsträckning med sitt suicidförsök än flickor då de använder våldsammare metoder.

Depression är vår andra vanligaste diagnos. 46 procent av de barn som utsatts för sexuella övergrepp utvecklar under tonåren depression. Sällan frågar yrkesverksamma om orsaken till depressionen. Adhd och PTSD har liknande symtom men sällan frågar yrkesverksamma om traumahändelser.

Medlemmar i HOPP har varit utsatta som barn, de har försökt få hjälp och de söker hjälp men har inte blivit lyssnade på. En människa som är så sviken har svårt med tilliten och misstron är stark. Inom HOPP har vi byggt upp en verksamhet utifrån traumamedveten omsorg, där var och en får det stöd som behövs för att våga delta i ett socialt sammanhang.

Barn behöver traumabehandling liksom de vuxna som lever med utsattheten. Sverige har i dag ingen plan för hur dessa barn och vuxna ska få adekvat hjälp och stöd.

HOPP fyller det utrymmet.

Sedan 2012 har vi sökt medel från Socialstyrelsen för att utveckla en rikstäckande stödverksamhet utan bifall. Regeringen och myndigheter visar på en okunnighet och en bristande förståelse för utsatta och deras närstående oavsett kön.

Sverige måste våga ta ansvar och ge resurser till läkning för utsatta och deras närstående. Inte bara prata om det avskyvärda som brottet innebär.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

00:00 / 00:00