Debatt. .

2014-02-03 04:50
Linus Svenning framför sin låt Bröder, som var ett av bidragen i den första deltävlingen i Malmö i lördags.  Bild: Baldur Bragason/SVT
Linus Svenning framför sin låt Bröder, som var ett av bidragen i den första deltävlingen i Malmö i lördags.

Mansfestivalen Mello

Åtta av tio bidrag är i år skrivna av män. ­Pinsamt och odemokratiskt, tycker debattörerna från föreningen ­Jämställd festival.

Läs också: Mello för miljoner

”Mamma, är killar bättre på musik?” frågade en sexårig tjej under förra årets melodifestival. Hon var inte ensam om att lägga märke till frånvaron av kvinnor i tävlingen och en diskussion om könsrepresentation bröt ut.

I somras gick melodifestivalledningen ut med att 20 procent av bidragen 2014 skulle vara skrivna av minst en kvinna.

I SVT:s uppdrag står det att ”programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv”. När vi i Jämställd festival tog en närmare titt på upphovspersonerna bakom årets bidrag kom vi fram till att det enbart är tre bidrag som är skrivna av grupper där kvinnor är i majoritet. Mer än 81 procent av bidragen är alltså skrivna av män, en siffra som återfinns på många andra musikscener och festivalprogram, men som inte blir roligare för det.

Citatet från den sexåriga dottern är inte unikt, utan ett tydligt exempel på den inverkan som förebilder har för unga framtida musikutövare. Till och med självaste festivalgeneralen Christer Björkman ställer sig frågande till den skeva könsfördelningen:

”När vi gör Lilla Melodifestivalen märker vi att där är tvärtom – 80 procent av deltagarna är tjejer. Vad händer sedan, i de övre tonåren? Vad gör att killarna fortsätter och tjejerna kliver tillbaka?”

Så säger Björkman, men menar samtidigt att huvudansvaret för detta representationsproblem inte ligger på Melodifestivalen.

”Vi vet inte riktigt vad vi ska göra åt detta. Det är ett branschproblem.”

Vi menar att det är bland annat hos arrangörerna ansvaret ligger. En melodifestival med bred mångfald och representation skulle vara en utmärkt chans att skapa den jämlikhet som SVT säger sig sträva efter.

Precis som Sissela Kyles rastistskämt på Guldbaggegalan riskerar att skapa ett hårdare klimat för alla icke-vita, där rasifiering och kommentarer baserat på utseende eller tillhörighet helt plötsligt blir både accepterat och ”roligt” – riskerar en melodifestival med undermålig kvinnorepresentation att sända ut signalen att kvinnor inte kan skriva musik.

Folkets tävling ska representera folket. Alla har rätt att representeras och ges möjlighet till förebilder som liknar oss själva. Om Melodifestivalen är folkets tävling, vilket folk är det vi talar om? Det är inte den sexåriga tjejen Melodifestivalen produceras för. Det är män som får vara med och skriva låtar, välja ut bidrag och som får se sitt kön representeras och ta plats på scenerna. Att halva Sveriges befolkning inte syns blir ett stort demokratiskt problem. Att minst 20 procent av bidragen ska vara skrivna av minst en kvinna är ett så lågt ställt mål att det känns som ett hån.

Än mer tydlig blir den känslan med vetskapen om att Melodifestivalen faktiskt klarade det “målet” redan förra året. De har med andra ord ingen ambition om en faktisk förändring, trots kritiken förra året.

SVT, det är oss ni representerar. Och vi vill ha en jämställd melodifestival, där både kvinnor och män är delaktiga, såväl på scen som bakom. Sätt riktiga mål för hur könsfördelningen av upphovspersoner ska se ut. Det är inte bara killar som kan skriva musik och det är hög tid att vi visar den sexåriga tjejen i tv-soffan det.

Amanda Lindholm, Nathalie Vukmanic, Kristina Wicksell från föreningen Jämställd festival

Relaterade artiklar