Debatt: Män utan omsorgsförmåga är undantag

Läs också: Hon tar strid mot medelklassens feminister, Gudrun Schymans och Linnea Brunos svar "Vår feminism är systemkritisk", och Ann-Marie Ljungbergs senaste replik "Fi har goda avsikter men sviker utsatta kvinnor".

Vi menar att staten subventionerar en könsstereotyp ansvarsfördelning som innebär sämre ekonomiska villkor och möjligheter i arbetslivet för kvinnor och sämre möjligheter för pappor och barn att etablera nära relationer. Vi vill därför individualisera försäkringen. Alla andra sociala försäkringar är knutna till individen. Denna skulle också vara det om den infördes i dag. De undantag där en sådan reform får motsatt effekt är dock viktiga att ta på allvar och hitta lösningar för.

De exempel Ljungberg utgår från, kvinnor som har gemensam vårdnad med våldsutövande män eller män fullständigt ointresserade av föräldraskap, kan knappast vara utgångspunkten för en generell familjepolitik. Däremot är det självklart att sådana situationer kräver andra lösningar.

De politiska ambitionerna mot våld måste höjas. Vårdnad ska inte vara en fråga om prestige eller användas för fortsatt kontroll. Prioriterat är att implementera de förändringar i familjerätten som infördes 2006, med syfte att stärka barns rätt i vårdnadstvister, genom bland annat skärpta krav på riskbedömning.

Vi tror dock att en majoritet av de män som idag inte tar halva ansvaret är fullt kapabla att ge omsorg och inga förövare. Istället handlar det om normer. Dessa kan politiken förändra.

Linnéa Bruno, styrelseledamot (Fi). Gudrun Schyman, partiledare (Fi).