Debatt: Ljudinspelningar ska inte ligga och skräpa i arkiv

I dagarna blev Riksarkivets nationella databas, Digitala forskarsalen, tillgänglig för allmänheten utan avgift. Varje släktforskare kan nu sitta hemifrån och söka i kyrkböcker och söka i inskannade mantalslängder, snarare än behöva uppsöka det lokala biblioteket. En välkommen utveckling.

Sverige har en stolt historia av arkiverande. Kungliga Biblioteket som begärt pliktexemplar på alla tryckta böcker i Sverige sedan 1661 och Statens ljud- och bildarkiv, etablerat 1979 (numera en del av Kungliga Biblioteket) som på samma sätt begär pliktexemplar på radiosändningar och inspelningar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Själv är jag operaentusiast som söker de historiska rötterna i dess framförandetradition och då har ett intresse för historiska inspelningar, särskilt svenska. Mycket har gjorts. Nästan alla Jussi Björlings inspelningar inklusive radiosändningar –  har getts ut på CD tack vare idogt arbete från personer som stått Sveriges Radio nära. Men som alla vet så har ju CD-utgåvorna stagnerat sedan 1980-talet, eldsjälar har dött och det som inte getts ut ligger nu i olika arkiv och skräpar. Det saknas helt enkelt möjlighet för den intresserade att få del av en stor del av vårt kulturarv, vare sig det är Per Albin Hanssons tal i andra kammaren eller gudstjänster i Odensvi.

EU klubbade 2011 igenom en förlängning av upphovsrätten på inspelad musik från 50 till 70 år för att skydda 1950-talets ikoniska rockinspelningar. I USA går denna systematiska förlängning av upphovsrätten under öknamnet Mickey Mouse Protection Act och där är upphovsrätten nu förlängd till 95 år. Trots motsägelsefullheten med USA:s rekordlånga upphovsrätt så har Kungliga Bibliotekets amerikanska motsvarighet Library of Congress lyckats med att säkra allmänhetens digitala tillgång till inspelat material före 1923 med subtila trigger-varningar inlagda härochvar.

I Sverige borde i teorin alla ljudinspelningar gjorda före 1948 kunna publiceras fritt på nätet. Det är naturligtvis inte gratis att öppna upp arkiv, upprätta databaser och sköta löpande webbplatsunderhåll. När Regeringen Reinfeldt slog samman Statens ljud- och bildarkiv med Kungliga Biblioteket försvann en digitalt tillgänglig databas med svenska fonografcylindrar, som en konsekvens av att den gamla domänen släcktes ned. Ett omdiskuterat exempel är att sajten Radiogodis.se, där ett par entusiaster samlade gamla radiosändningar släcktes ner förra året på grund av påtryckningar från Sveriges Radios jurister.

I någon mening kan man argumentera för att upphovsrättfria inspelningar borde kunna cirkulera på en fri marknad. Det går att samla på stenkakor förvisso, men när det gäller radioinspelningarna är det en annan sak. På Youtube laddas det upp en del men dess utbud är inte beständigt. Annars får man vända sig till pirater som skickar hem en hembränd CD-rom för tio dollar eller bli del av en hemlig Yahoogrupp som lägger upp en komprimerad ljudfil på en rysk fillagringssajt.

Vi svenskar slår ofta oss själva för bröstet när det gäller det svenska musikundret, och vi kan mycket riktigt vara stolta över alla artister vi producerat och ett anseeligt ljudarkiv. År 2018 firar vi Birgit Nilssons 100-årsdag. Om vi har lyckats sätta henne på vår 500-kronorssedel vore det väl lägligt att göra hennes första inspelningar allmänt tillgängliga på nätet. Jag föreslår att man inrättar en nationell streamingtjänst, där allt tillgängliggörs via ett knapptryck. Om någon annan vill höra en gudstjänst från Odensvi eller Per Albin Hansson i Andra kammaren skulle det gå lika bra.