Debatt. .

2014-01-15 12:13
”Eftersom IT idag har en så stor och betydelsefull inverkan på våra liv, socialt, ekonomiskt såväl som demokratiskt, är det mycket beklagligt att de digitala rummen fortfarande inte räknas som fullvärdiga levnadsplatser”, skriver Markus Bylund.  BILD: BEBETHO MATTHEWS/TT
”Eftersom IT idag har en så stor och betydelsefull inverkan på våra liv, socialt, ekonomiskt såväl som demokratiskt, är det mycket beklagligt att de digitala rummen fortfarande inte räknas som fullvärdiga levnadsplatser”, skriver Markus Bylund.

Livet på nätet är också IRL

Svenska politiker och myndigheter måste dramatiskt förändra sin inställning till den omfattande digitaliseringen av samhället. Annars riskerar vi att gå miste om många av de positiva effekter som IT-utvecklingen bidrar till, ­skriver Markus Bylund, forskningsledare vid SICS Swedish ICT.

I en debattartikel i Expressen den första januari i år deklarerade utrikesminister Carl Bildt stolt att Sverige är ”ett föredöme för frihet på nätet”. Det låter imponerande, men bara två månader tidigare illustrerar samma minister en slående oförståelse för digitaliseringens sociala konsekvenser när han kommenterar NSA-affären med följande kvitter:

“Om polis ser på all trafik på en väg för att kunna ingripa mot brottslingar som de har rätt att spana efter – är det fel?”

Liknelser av det här slaget är ofta bra. De gör ogreppbara och abstrakta saker lättare att förstå. Problemet är bara att det blev så fel den här gången.

I en mer rättvisande liknelse hade poliserna inte nöjt sig med att titta på din bil när du passerade i den anonyma trafikströmmen, de skulle även klivit in i bilen och följt med, registrerat allt du sa och gjorde, vart du åkte någonstans och vilka som följde med. Men liknelsen skulle inte stanna där, för om man ska göra den rättvisa så skulle poliserna även följt med dig in i ditt hus när du kommit hem. De skulle suttit med vid middagsbordet och lyssnat på hur du och din familj pratade om vad som hade hänt under dagen, och sedan följa med in i sovrummet när du och din partner gick till sängs.

Utrikesministern är inte ensam om att ha svårt att förstå innebörden av den omfattande digitaliseringen vi upplever idag. Tankesmedjan Fores redovisade nyligen resultatet av en studie där 339 svenska myndigheter ombads redogöra för sin digitala övervakning. I stort sett ingen myndighet lyckades lämna ett uttömmande svar. Många av de tillfrågade förstod inte ens frågan.

Alltsedan tidigt 1970-tal har vi i perioder haft mer eller mindre upprörda offentliga debatter om personlig integritet i Sverige. Nu senast var orsaken Edward Snowdens visslande om NSA:s övervakning. Många minns säkert även den intensiva integritetsdebatten under FRA-lagens tillkomst 2008, eller kanske till och med diskussionen om Metropolitprojektet och registreringen av 15 000 stockholmare 1986.

En av huvudorsakerna till dessa återkommande meningsskiljaktigheter är den ständigt accelererande digitaliseringen av samhället. Den mest synliga delen av denna förändring är den enorma ökningen i datorers prestanda och kapacitet som har bidragit till långa rader av optimeringar, effektiviseringar och rationaliseringar inom såväl näringsliv som samhället i övrigt.

Men på ett mer generellt plan finns en annan mer fundamental förändring: vi är inte längre begränsade till det fysiska rummet när vi handlar, arbetar, träffar våra partners, eller debatterar politik. Allt detta kan vi numera även göra i digitala rum.

Det gör vi också, hela tiden. De här rummen är fantastiska på många sätt. De är inte begränsade i kapacitet och räckvidd på samma sätt som fysiska rum. Via internet går det att nå allt och alla omedelbart, till en marginell kostnad.

Samtidigt rymmer de digitala rummen mycket av det vi upplever i fysiska miljöer. Vi upplever glädje och fascination, vi lär oss, argumenterar, blir förälskade och mer därtill i digitala rum precis som i fysiska motsvarigheter.

Det är i dessa nya digitala miljöer som våra gamla föreställningar om personlig integritet och hur det skapas utmanas. Många har på senare tid betonat vikten av transparens som ett grundläggande verktyg för att vi ska kunna mejsla fram hur personlig integritet ska fungera i digitala rum. För att kunna skapa nya normer som fungerar i våra nya miljöer måste vi förstå vad som händer.

Eftersom IT idag har en så stor och betydelsefull inverkan på våra liv, socialt, ekonomiskt såväl som demokratiskt, är det mycket beklagligt att de digitala rummen fortfarande inte räknas som fullvärdiga levnadsplatser. Politiker och myndighetspersoner tycks anse att det digitala förvisso är en bra grej att ha, men att det är något som ligger lite vid sidan av den riktiga världen. Så länge den inställningen består är det näst intill omöjligt att komma till rätta med dagens stora utmaningar för personlig integritet. Utan en dramatisk förändring riskerar vi i förlängningen att gå miste om många av de positiva effekter som IT-utvecklingen bidrar till.

Det är hög tid att det offentliga Sverige bemödar sig med att sätta sig in i hur förhållandet till digitala rum påverkar våra liv i alla bemärkelser. Annars riskerar även dagens integritetsdebatt att rinna ut i sanden utan att vi lärt oss särkilt mycket. Igen.

 

Markus Bylund, forskningsledare vid SICS Swedish ICT

Fotnot: SICS Swedish ICT är ett forskningsinstitut inom informations- och kommunikationsteknik