Debatt: Låt Stockholm gå före med arbetstidsförkortningen

Om arbetstidsförkortning tidigare har känts som en utopi har Island visat att det fungerar i praktiken. Sedan 2015 har landet testat förkortad arbetsvecka, 35-35 timmar, med bibehållen lön inom offentlig sektor. Nu har hela 86 procent av islänningarna kortare arbetsvecka eller ett avtal som gör det möjligt. Utbrändheten har minskat och det generella välmåendet har ökat. En framgång, skrev de isländska och brittiska forskarna som utvärderade projektet.

Men trots att Spanien, Finland och Island vågat utmana 40-timmarsveckan, är det fortsatt tyst i Sverige. Rikspolitiken är helt enkelt inte modig nog att ompröva ett nästan 50 år gammalt beslut. Men vi i kommunerna och regionerna behöver inte vänta. Låt oss börja i Stockholm. Stockholms är Sveriges största arbetsgivare i offentlig sektor, med drygt 50.000 anställda. Genom att gå från de småskaliga projekten på Svartedalens äldreboenden i Göteborg och avdelning 23 på Södertälje sjukhus, kan vi med Stockholms storlek mäta effekterna på ett större samhällsekonomiskt plan. 

Trots coronapandemin går Sveriges ekonomi bra - men de som bygger det svenska välståndet får inte ta del av kakan. För några månader sedan presenterades en undersökning gjord av Sifo på uppdrag av Randstad om svenskars inställning till arbetstidsförkortning. Inte förvånande var en majoritet av befolkningen för, fler kvinnor än män. Det är inte konstigt att just kvinnorna är positiva. De stora kvinnodominerade sektorerna inom vård och omsorg är där vi hittar de höga sjukskrivningstalen. Ohälsa, slitna ryggar och utbrändhet. Varje dag sliter välfärdens kvinnor för att samhället ska gå runt, men det sker på bekostnad av deras hälsa.

Tyvärr är utsikterna för att ett högerstyrt Stockholm skulle vilja införa en arbetstidsförkortning så gott som obefintliga. Nedskärningar och skattesänkningar har minskat möjligheten för de stora satsningar på välfärden som stockholmarna behöver. Hela landets samlade kostnader för sjukskrivningar uppgår till 65 miljarder, enligt Skandias beräkningar. De uppger också att Stockholms län också skulle spara miljarder på att förebygga sjukskrivningar. Också högern måste inse att de stora sjukskrivningstalen belastar stadens ekonomi. Här kan vi mötas. Vi måste både ta tillvara på de anställdas kompetens och vara rädda om stockholmarnas skattepengar. 

Arbetslinjen är inte en naturlag. Livet handlar inte bara om att jobba. I snart 50 år har arbetsveckan legat stilla på 40 timmar. Det är som om parollen om åtta timmar arbete, åtta timmar fritid och åtta timmar vila är slutet på all vår strävan efter ett gott liv, eller en rimlig balans mellan arbete och fritid. 

Arbetstidsförkortning med bibehållen lön handlar om att investera i de som bygger vårt land, men det handlar också om att säkra framtidens välfärd. Politiken måste vara modig och göra direkt skillnad i människors vardag. Så vinns förtroende. Arbetstidsförkortning gör det möjligt för alla att ta del av Sveriges ekonomiska framgångar. Låt Stockholm gå i bräschen för arbetstidsförkortningen, så kommer resten av landet att haka på. Om det är möjligt att genomföra arbetstidsförkortning på Island, kan även vi.