Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Lärarbrist möts med strategier för kompetensförsörjning

 ”Behovet av lärare är så stort att det inte räcker att enbart utbilda fler. Lärarutbildningen är nämligen redan idag högskolans största yrkesutbildning.”
”Behovet av lärare är så stort att det inte räcker att enbart utbilda fler. Lärarutbildningen är nämligen redan idag högskolans största yrkesutbildning.” Bild: Bild: Gorm Kallestad/TT

Dagens ETC.

Antalet elever i den svenska skolan blir allt fler, samtidigt som många lärare går i pension. De kommande tio åren kommer antalet barn öka med 350 000, och ökningen sker i alla skolformer – från förskola till vuxenutbildning – samtidigt.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

För att kunna möta behovet skulle 77 000  lärare behöva rekryteras till förskola och skola bara de närmaste fem åren. Detta ställer stora krav både på staten och huvudmännen.

Behovet av lärare är så stort att det inte räcker att enbart utbilda fler. Lärarutbildningen är nämligen redan idag högskolans största yrkesutbildning. Var fjärde student som börjar en yrkesutbildning på högskolan idag väljer att utbilda sig till lärare. Om vi ska möta behovet skulle den siffran behöva vara betydligt högre. Det är knappast ett realistiskt scenario eftersom det finns en mängd andra yrken med utbildning på högskolenivå som också behövs i samhället.

Det krävs en rad olika åtgärder.  Det kan handla om olika former av vidareutbildningar av redan anställda, snabbare fånga upp lärare med utländsk utbildning, förlänga arbetslivet, öka genomströmningen i lärarutbildningen och öka samverkan mellan lärosäten och huvudmännen. Det kommer att krävas att andra yrkesgrupper kompletterar lärare i skolan och  samverkan mellan olika skolor i en och samma kommun.

Vidare kommer digitaliseringen att kunna bidra med nya möjligheter, exempelvis fjärrundervisning för att kunna använda behöriga lärare oberoende av geografi. Vi kommer att se en utveckling där den fysiska lärandesituationen i mycket högre utsträckning kommer att kombineras med den digitala lärandemiljön.  Det finns alltså inte en lösning eller en väg framåt, utan stat och huvudmän kommer behöva arbeta med flera åtgärder samtidigt.

Skolhuvudmän ska vara attraktiva arbetsgivare och yrkets villkor behöver fortsätta att utvecklas. Arbetsmiljö och ledarskap är exempel på områden som vi från SKL har satsat på under senare år. En positiv utgångspunkt är att lärarutbildningen är attraktiv, att allt fler lärare nu återvänder till yrket, lärarlönerna har ökat och fler väljer att jobba kvar efter pension.

Under förra året ökade till exempel andelen lärare som återvände till skolan med 40 procent eller 3 100 stycken. Vi ser också att det pågår ett aktivt arbete ute i landets kommuner för att trygga kompetensförsörjningen – något som även Skolverket uppmärksammat här i våras.

Vi måste fortsätta rekrytera lärare och andra yrkeskategorier till skolan, men vi kommer alltså inte kunna möta hela behovet av nya lärare med rekrytering. Vi behöver våga tänka och göra nya saker och det kommer att behövas bättre och närmare samarbeten mellan kommuner, regioner, skolor, lärosäten och fackförbund.

Fokus i våra skolor är våra elevers möjligheter att få med sig goda kunskaper ut i ett arbets- och samhällsliv. Med detta för ögonen jobbar vi vidare med olika strategier för kompetensförsörjning.

00:00 / 00:00