Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Jag skapade burkinin för att ge kvinnor frihet – inte tvärtom

Dagens ETC.

Burkinin symboliserar inte islam, den symboliserar nöje, glädje, fitness och hälsa. Så vilka är bättre, talibanerna eller de franska politikerna? Det skriver burkinins skapare Aheda Zanetti efter att Frankrikes högsta domstol på fredagen stoppat de lokala burkiniförbuden.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

När jag skapade burkinin i början av 2004 var det för att ge kvinnor ökad frihet, inte för att minska den. Min systerdotter ville spela basket, men att börja spela i ett lag visade sig svårt – eftersom hon bar slöja. Min syster var tvungen att strida för sin dotters rätt att vara med, och tvingades debattera och ifrågasätta varför hennes klädsel var ett hinder på basketplanen.

När hon tillslut fick spela gick hela familjen dit för att heja. Men hennes kläder var uppenbart otympliga – underställströja, löparbyxor och slöja såg inte behagligt ut att sporta i. Hon var så varm och svettig att hon likande en tomat.

Så jag gick hem och började leta efter kläder som skulle passa bättre, ett sportplagg för muslimska flickor. Men jag kunde inte hitta något, och insåg att det inte existerade något sådant alternativ i hela Australien. Jag kom att tänka på när jag själva var flicka, och aldrig deltog i några sporter – vi deltog inte i någonting eftersom vi fick välja mellan aktiviteter och att klä oss modest.

För min systerdotters skull ville jag uppfinna ett plagg som var anpassat både till den moderna västerländska livsstilen och som samtidigt motsvarade preferenserna hos en muslimsk tjej.

Så jag satte mig på golvet i vardagsrummet och började designa. Jag utgick från slöjan och tog bort mycket av det överflödiga tyget. Till en början med viss nervositet – skulle den muslimska världen acceptera detta? Slöjan ska dölja håret och kroppsformerna. Det jag skissade på var bara format efter nacken, så jag tänkte att det inte spelade någon roll.

Före lanseringen av plagget tillverkade jag ett varuprov som jag skickade ut tillsammans med ett frågeformulär – skulle du kunna tänka dig att ha på dig detta? Skulle det uppmuntra dig att delta i fysiska aktiviteter? Skulle du sporta mer?

Många människor i min bekantskap var osäkra hur de skulle förhålla sig, men jag utvecklade en kommersiell produkt som snabbt började sälja i stora volymer.

Burkinin blev känd för allmänheten i samband med att organisationen Surf Lifesaving Australia startade ett integrationsprojekt för unga muslimer inför tioårsdagen av kravallerna i Cronculla. En av dem som deltog i surftävlingen var en tjej som hade burkini.

Efter 11 september-attackerna, Cronulla-kravallerna, slöjförbudet i Frankrike och den internationella backlash som följt efter allt detta – där muslimer pekats ut som de onda, på grund av ett fåtal kriminella som inte representerar oss – var det sista jag ville att någon skulle döma tjejer som valde att använda burkini. Det är ju bara en tjej som vill klä sig annorlunda.

Det handlar om integration och acceptans och att vara jämlik och inte bli dömd. Det har varit en svår tid för oss muslimer, och många har varit rädda för att utmärka sig. De har varit rädda för att besöka allmänna badplatser och stränder. Jag ville istället ge unga tjejer självförtroendet att leva ett bra och fritt liv. Sport är viktigt, och vi är australiensare! Jag ville göra något positivt – och ett plagg som alla kan använda, oavsett om du är kristen, jude eller hindu. Det är bara ett klädesplagg som passar en återhållsam person, eller någon som har hudcancer, eller en nybliven mamma som inte vill ha bikini, det är inte en symbol för islam.

När jag döpte plagget till burkini, var inte tanken att det är en burka för stranden. Burka var bara ett ord för mig – jag har bott i Australien hela livet och behövde ett namn snabbt. Det blev en blandning av två kulturer – vi är australiensare men vi är också muslimer genom ett aktivt val. Burkan symboliserar ingenting här, den finns inte omnämnd i Koranen och vår religion begär inte att vi ska täcka ansiktet, det är upp till var och en. Burkan finns inte med i en enda islamisk text.  Jag var tvungen att slå upp ordet, och då var det beskrivet som ett slags heltäckande rock. På andra sidan skalan finns bikini, så jag kombinerade dem till ett nytt ord.

Allt det negativa som nu väller fram och det som pågår i Frankrike gör mig ledsen. Jag hoppas att det inte grundar sig i rasism, jag hoppas att de bara missförstått ett plagg som egentligen är positivt – det symboliserar nöje, glädje, fitness och hälsa. Och nu kräver de att kvinnor försvinner från stranden och backar in i sina kök igen?

Burkinin har gett kvinnor frihet, och nu vill de ta bort den? Vilka är i så fall bättre, talibanerna eller de franska politikerna? De är lika goda kålsupare, säger jag.

Inga män ska lägga sig i hur kvinnor klär sig – ingen tvingar oss, det är vårt eget val.

Kallar jag mig för feminist? Ja, kanske. Jag gillar att stå bakom min make, men jag är den drivande kraften, och jag väljer att stå där jag vill.

Jag skulle vilja åka till Frankrike och säga detta: ni har missförstått. Det finns många problem i världen, varför skapa fler? Ni har tagit en produkt som symboliserar glädje och lekfullhet och förvandlat den till ilska och hat.

Dessutom; vilka är de franska värderingarna? Vad menar ni med att burkinin inte går att kombinera med franska värderingar? Frihet?

Att diktera vad vi kvinnor ska ha på oss, att ni bestämmer vad vi får och inte får göra, driver oss tillbaka in i hemmet – vad vill ni att vi ska göra sen? Det kommer att bli en backlash. Om ni splittrar nationen, slår dövörat till och inte arbetar för någon gemensam framtid så kommer människor naturligtvis att bli arga. Att stöta bort människor och isolera dem är inte en bra politik, i något land.

Jag minns när jag provade burkinin första gången. Först hemma i badkaret, för att se att den fungerade. Sedan i en offentlig pool, för att se att bandet runt huvudet satt kvar efter ett dyk. Jag minns att alla vid poolen stirrade på mig – vad i all världen hade jag på mig? Jag gick till ena änden av poolen och gick ut på trampolinen och dök i. Huvudbandet satt kvar och jag kände: Underbart! Perfekt!

Det var första gången jag badade offentligt och det var helt underbart. Jag minns känslan så tydligt. Det kändes som frihet, jag kände mig stärkt, det kändes som att jag ägde poolen. Jag tillbaka till änden av poolen med huvudet högt.

Att dyka är en av de bästa känslorna i världen. Och vet ni vad? Jag har en bikini under min burkini. Jag har det bästa av båda världar.

00:00 / 00:00