Debatt: Inför konsumtionsrum för narkotika

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Varje år beslagtar EU:s medlemsstater gemensamt flera hundra ton illegal narkotika. Med svagare statsgränser och snabbare transporter rör sig både människor och varor enklare än tidigare. På nätet kan köpare numera välja och vraka mellan säljare, och beställa valfri substans av den med flest positiva recensioner. I Miljöpartiets partiprogram står att målet för narkotikapolitiken är ett helt drogfritt samhälle. Det är en naiv vision.

Narkotikadebatten präglas sedan länge av nolltolerans mot droger, trots att vetenskapliga belägg för en sådan hållning saknas. Sverige särskiljer sig inte från jämförbara stater när det gäller mängden narkotika i samhället. Ändå är narkotikadödligheten i landet näst högst i hela EU. FN har meddelat att Sveriges restriktiva narkotikapolitik är så skadlig att den inte är förenlig med mänskliga rättigheter. Moraliska skygglappar ger farlig politik.

EU-centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) efterfrågar insatser för så kallad skademinimering. Målsättningen är att motarbeta lidande, minimera dödligheten och minska sjukdomsspridningen. Detta innebär att vården måste underlätta för brukare att administrera droger på ett mer hälsosamt sätt. Miljöpartiets ingång är att rena sprutor ska erbjudas över hela landet. Förslaget har vunnit gehör i S–MP-regeringen som förbereder sig för att slopa kommunernas möjlighet att blockera sprutbytesprogram. Det är ett steg i rätt riktning.

Problemet är att rena sprutor är gårdagens nyhet. Sedan många år tillbaka har så kallade konsumtionsrum etablerats i flera europeiska länder. Dessa utgörs av lokaler dit brukare kan komma för att utan bestraffning konsumera en drog. Personalen vägleder bland annat i hur besökarna kan undvika farliga infektioner och anger vilka vener som är särskilt riskabla att injicera i. Vid överdoser finns motgift tillgängligt för omedelbar behandling. Verksamheten räddar liv.

Syftet är inte att ge upp kampen. För den som missbrukar bör drogfrihet givetvis vara målet. Poängen med konsumtionsrum är att fånga upp individer som för tillfället inte skulle söka sig till ett avvänjningsprogram, och skapa relationer som ger möjlighet till förändring på sikt. Studier av existerande inrättningar visar att de varken sammanfaller med ökat bruk eller med intensifierad brottslighet i närområdet. Resultaten är entydigt positiva.

På Miljöpartiets senaste kongress tog Grön Ungdom strid för konsumtionsrum i hela landet. Förslaget röstades ned med förkrossande majoritet. Trots självbilden som vetenskapens härförare var partisternas invändningar tröttsamt passé: politiker ska inte uppmuntra knarkare att knarka. Privat är det förstås fritt att fördöma den som använder droger, men det är obehagligt när sådana idéer tar plats i vårdpolitiken. Medicinska lösningar ska ges till den som har störst behov – inte till den som är bäst på renlevnad.

Ett enkelspårigt debattklimat har skapat tankemönster som är svåra att överge. Motståndet till en vetenskaplig vård är emellertid en synnerligen dålig tradition. När Grön Ungdom i februari går till riksårsmöte rekommenderas konsumtionsrum åter att vara ett prioriterat förslag att driva gentemot moderpartiet. Uppmaningen till de gröna är enkel men skarp: lägg moralen åt sidan och lyssna på forskningen. Ny politik kan rädda liv.

/ Mårten Roslund

Förbundsstyrelseledamot Grön Ungdom

/ Carolina Bruseman

Välfärdspolitisk talesperson Grön Ungdom

/ Axel Hallberg

Språkrör Grön Ungdom Syd