Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ideellt arbete på landsbygden ersätter inte statens uppdrag

Sven-Erik Bucht.
Sven-Erik Bucht. Bild: Bild: Nora Lorek/TT

Dagens ETC.

Tillsammans kan vårt projekt, regeringens satsning och alla ideella föreningars idoga arbete skapa en bättre förutsättning för innovativa servicelösningar, bättre samarbete och större tillgång till service.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

På våra landsbygder pågår det mängder av aktiviteter som drivs av lokala föreningar och grupper. Bensinmackar startas, ekonomiska föreningar tar över nedläggningshotade affärer och skolor. Kulturevenemang arrangeras för att alla ska få möjlighet att njuta av konst. Det är ofta hårt arbete som tar lång tid att genomföra.

Till exempel ansökte byborna i Åmsele, Västerbotten, om pengar från landsbygdsprogrammet när deras bensinmack skulle läggas ner och lyckades att säkra macken. I Abbekås i Skåne har en av invånarna startat crowdfunding för att byns nedläggningshotade affär ska kunna drivas vidare. Hela Sverige ska leva Dalarna har startat ett projekt för samåkning – för att minska miljöpåverkan och ersätta bristfällig kollektivtrafik, och för att främja integration och stödja nyanlända som ofta inte har tillgång till egen bil.

Det är inte konstigt att så många på landsbygden själva tar tag i arbetet för att få service. I en Novusundersökning som vi lät göra i slutet av 2016 svarade 60 procent att grundläggande service var allra viktigast för att landsbygden ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

Vi är stolta över det arbete vi landsbygdsbor utför, över vår entreprenörsanda och vår vilja att samarbeta och utveckla våra bygder. Det är vanligare med ideella föreningar på landsbygden än i städerna och man arrangerar fler studiecirklar på landet än i staden. Det är så vi vill se våra orter: levande, innovativa och välkomnande.

Samtidigt finns det ett missnöje med en situation som inte alltid uppmuntrar utan istället kräver ett ideellt engagemang för att bygden ska gå att bo i. "Varför ska landsbygdsbor betala lika mycket skatt som stadsbor utan att få tillgång till nödvändig service?" är en fråga som ibland dyker upp på vår Facebooksida. Den känslan av orättvisa späs på varje gång en landsbygdsskola eller en vårdcentral läggs ner, och den känslan ökar i sin tur klyftan mellan stad och land.

Om vi inte vill koncentrera samtliga svenska invånare till städerna så måste det finnas service även på landsbygden. Arbetsförmedlingar, polis, skolor, sjukvård, SFI och mataffärer måste vara tillgängligt för alla. Och om inte känslan av utanförskap ska öka, måste politiken gå in och se till att skattepengarna verkligen går till hela landet. De orter som idag går runt tack vare ett ideellt arbete behöver ett konkret tecken på att staten finns till även för dem. Vårt ideella arbete ska vara ett komplement till – inte en ersättning för – statens uppdrag.

Därför tog vi med glädje emot regeringens besked att tio nya servicekontor ska etableras i socialt utsatta områden och på landsbygden. Att bilda en samlande organisation för att stärka den lokala statliga servicen är också ett steg i rätt riktning.

Nyheten om fler servicekontor kommer väldigt lägligt, då vi startar serviceprojektet ”Service i samverkan” nu i höst. Projektet kommer att genomföras i elva kommuner i sex län. I varje kommun ska en ny lokal servicelösning etableras under projekttiden och samverkan mellan de ideella krafterna, kommunen och lokala företagare ska utvecklas.

Tillsammans kan vårt projekt, regeringens satsning och alla ideella föreningars idoga arbete skapa en bättre förutsättning för innovativa servicelösningar, bättre samarbete och större tillgång till service. Nu känns det äntligen som om vi arbetar i medvind och mot samma mål.

Men regeringens insatser får inte avstanna efter valet! Vi uppmanar därför alla lokala krafter att tillsammans med oss fortsätta arbetet för ett land i balans och för tillgänglig service för alla.

00:00 / 00:00