Debatt: Handelsavtalen hotar arbetsvillkor och miljö

Under ett par års tid har EU och Kanada förhandlat fram ett handelsavtal kallat Ceta. Den 22 september kommer ministerrådet att bestämma om avtalet ska godkännas av alla medlemsstaters nationella parlament eller inte.

Det ser ljust ut, för efter hårda folkliga och parlamentariska påtryckningar har EU-kommissionen bestämt sig för att avtalet ska tolkas som ett ”blandat avtal” och därmed krävs nationellt godkännande. Om det blir så kommer vår riksdag att besluta om avtalet, troligtvis nu i vinter.

Handelsavtalet med Kanada är långt ifrån oproblematiskt. Cetaavtalet handlar om att förenkla handeln mellan EU och Kanada. Helt i onödan innebär det tyvärr också en maktförskjutning till storföretagen, då avtalet ger unika möjligheter för dem att stämma Sverige och andra EU-länder.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Särskilt inom gruv-, olja- och gasindustrin är intresset stort för att sjösätts Cetaavtalet. Dessa branscher står redan i dag för en tredjedel av alla stämningar mot stater.

Det som är extra oroande är att kanadensiska företag har fått ett rykte om sig som de värsta brottslingarna mot miljö och mänskliga rättigheter runt om i världen.

Kanadensiska företag är i dag iblandade i projekt i Spanien, Irland, Finland, Rumänien, Bulgarien och Grekland där det blivit anklagade för att inte ta miljöhänsyn. Många gånger har gruvprojekt skett i känsliga naturområden och förstört förutsättningarna för lokala turistföretag. Man har inte heller tagit hänsyn till lokalbefolkningen och gruvornas utsläpp har påverkat det lokala jordbruket.

Det kanadensiska företaget Glamis Gold stämde Kalifornien (USA) när staten där införde restriktioner om att återställa området för deras gruva med hänsyn tagen till ursprungsbefolkningen. Som tur var förlorade företaget just det fallet.

Cetaavtalet skulle för Sverige innebära en möjlighet för den kanadensiska gruvindustrin att stämma staten varje gång svenska myndigheter inför miljörestriktioner eller vill ta hänsyn till lokalbefolkningen och dess näringar.

Det skulle dels innebära dyra processkostnader men också fällande domar mot svensk lag. Risken för sådana domar kan leda till att myndigheterna sänker sina krav redan i förväg för att undvika processer eller att man gör upp i godo och därigenom sänker sina krav, vilket redan i dag sker i var tredje stämning.

Förespråkarna av Cetaavtalet anser att avtalet ska stå modell för förhandlingarna mellan EU och USA om TTIP-avtalet. Men faktum är att båda avtalen innebär stora risker för maktförskjutningar från våra demokratier till storföretagens jurister. Men det kan också innebära sänkta miljökrav vid gruvetableringar och intrång i samernas rättigheter. Skulle Cetaavtalet godkännas skulle det också innebära att många av de amerikanska storföretagen kan ta ”omvägen” via Kanada för att stämma Sverige.

Samtidigt har Demokraterna i USA tagit intressanta beslut om handelspolitiken. I valplattformen som antogs under deras konvent i somras står:

”Handelsavtal ökar ofta storföretagens vinster medan de samtidigt misslyckas med att skydda arbetstagarnas rättigheter, arbetsvillkor, miljö och folkhälsa. Vi måste avsluta racet mot botten och utveckla handelspolitik som stöder jobb i USA.”

Det kan innebära att det blir Hillary Clinton som sätter slutgiltigt stopp för TTIP-förhandlingarna om hon blir president, även om vi inte ska vara för förhoppningsfulla innan vi ser det med egna ögon.