Debatt. .

2017-11-24 04:00
BILD Sahara Press Service/TT/ARKIV

Frihet för Västsahara kan inte vänta

Att säkerställa ett fortsatt omfattande svenskt humanitärt stöd är en viktig signal som visar att Sverige inte glömmer västsahariernas lidande. Regeringen måste också intensifiera arbetet för ett självständigt Västsahara under den period Sverige sitter i FN:s säkerhetsråd, 2017–2018. Det skriver fyra riksdagsledamöter.

Idag lever över 160 000 västsaharier under svåra förhållanden i flyktingläger i grannlandet Algeriet. Flyktinglägren är beroende av hjälp utifrån och i takt med att biståndet under senare år har minskat, har situationen försämrats. I spåren av den akuta svältkatastrofen på Afrikas horn har dessutom matransonerna till de västsahariska flyktinglägren blivit än mindre. Samtidigt växer frustrationen bland människorna i lägren och allt fler unga västsaharier ser som enda utväg att ta till vapen. Det är oroväckande och försvårar vägen till fred.

Att säkerställa ett fortsatt omfattande svenskt humanitärt stöd är en viktig signal som visar att Sverige inte glömmer västsahariernas lidande. Regeringen måste också intensifiera arbetet för ett självständigt Västsahara under den period Sverige sitter i FN:s säkerhetsråd, 2017–2018. Västsaharierna måste få rösta om sin egen framtid i den folkomröstning som de länge varit lovade.

De som bor kvar i Västsahara utsätts för systematiska kränkningar i sitt eget land. Ändå har MINURSO, som enda FN-ledda insats i världen, inte mandat att rapportera om brott mot de mänskliga rättigheterna. Att stödja den hittills fruktlösa FN-processen är inte tillräckligt. Den har hamnat i en sorts moment 22 som omöjliggör de framsteg som behövs för att det västsahariska folket ska få rätt till självbestämmande. Fler initiativ behövs för att den marockanska ockupationen av Västsahara ska upphöra.

EU-domstolen har i en dom förklarat att det handelsavtal som finns mellan Marocko och EU inte omfattar det ockuperade Västsahara. Trots att inget land erkänner Marockos rätt till Västsahara har Marocko relativt fritt kunnat utnyttja Västsaharas naturresurser.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Nyligen lanserade Western Sahara Resource Watch en rapport med rubriken ”Sverige och plundringen av Västsahara”. Där framgår det bland annat att svenska bolag och AP-fonder bidrar till folkrättsbrott genom aktivitet på ockuperad mark. Av de företag som nämns finns Atlas Copco som levererar borrutrustning till ett marockanskt företag som utvinner fosfat i en västsaharisk gruva, ett svenskt turistföretag som säljer surfresor, göteborgska företag som bedriver fiskeverksamhet samt Wisby tankers som levererar produkter inom petroleumsegmentet. Tre av AP-fonderna har totalt 11,5 miljarder kronor investerat i både svenska och utländska företag som bedriver verksamhet i Västsahara.

Regeringen måste nu vara pådrivande för att EU ska ta fram ett tydligt regelverk som klargör hur domstolens beslut ska realiseras. Enligt EU-domstolen måste Västsaharas befolkning samtycka till att Västsaharas territorium ska inkluderas i handelsavtalet. Sverige måste försäkra sig om att det är Polisario, västsahariernas legitima representant enligt FN, som ska avgöra om de ger sitt samtycke till handelsavtalet. En organisation som Marocko och EU i samråd väljer ut, högst sannolikt bestående av marockanska bosättare, ska inte kunna representera västsaharierna.

Mot bakgrund av den pågående svenska och statliga inblandningen i Västsahara måste regeringen tydligt informera svenska företag som investerar i Marocko att de riskerar att legitimera brott mot de mänskliga rättigheterna. I både Danmark och Norge avråder regeringen företag från att investera i Västsahara på grund av folkrätten. En liknande avrådan bör införas i Sverige. Det västsahariska folkets frihet kan inte vänta.

Johan Büser, Birgitta Ohlsson, Pernilla Stålhammar, Lotta Johnsson Fornarve 
riksdagsledamot (S), riksdagsledamot (L), riksdagsledamot (MP), riksdagsledamot (V)