Debatt. .

2017-11-14 18:20
Nu har en form av fotbollsstrejk nått Sverige. Det svenska damlandslaget bojkottar Fotbollsgalan. Det gör de rätt i, enligt Isabelle Widmark på Fairpay Foundation. Bild: Jessica Gow/TT
Nu har en form av fotbollsstrejk nått Sverige. Det svenska damlandslaget bojkottar Fotbollsgalan. Det gör de rätt i, enligt Isabelle Widmark på Fairpay Foundation.

Fotboll och män är en ­historia av maktutövning

”Historieskrivningen vill gärna få damfotbollens början till 60-talet. Men det är också en beskrivning som ignorerar decennier av förtryck och motstånd.”

Vi backar bandet till mars 2016. Alex Morgan, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Becky Sauerbrunn och Hope Solo klev in på det amerikanska fotbollsförbundet. I sin hand hade de ett kalkylblad som visade exakt hur mycket pengar de dragit in till förbundet, och hur liten del av intäkterna de hade fått. De krävde lika lön som herrarna, minst, och hotade med att stämma förbundet för diskriminering.

Detta var en fight som hade pågått en längre tid, men tog nya höjder bara ett par månader innan OS i Rio. Det blev också starten på en ny tid för damfotbollen, där tacksamhetsskuld byttes ut mot krav på rättvisa. Att vägra underordning och särbehandlande.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Redan i slutet på 1800-talet, ­ungefär samtidigt som män, började kvinnor i England att spela fotboll. Men när damfotbollen växte i popularitet på 20-talet (matcherna drog omkring 60 000 åskådare) förbjöd FA, Englands fotbollsförbund, kvinnor att använda fotbollsplanerna runt om i landet. Att kvinnor fick så mycket utrymme sågs som ett hot. Även om allt fler kvinnor är professionella fotbollsspelare i dag, begränsas och kontrolleras de fortfarande på alla nivåer. Inte minst genom ekonomi och resurser.

Historieskrivningen vill gärna få damfotbollens början till 60-talet. Men det är också en beskrivning som ignorerar decennier av förtryck och motstånd. ”Kvinnor klev in på fotbollsplanen på 60-talet”, den vanligaste formuleringen, skiljer sig från ”kvinnor blev insläppta på fotbollsplanen på 60-talet”.

Det ena med fokus på kvinnors egna vilja. Det andra med fokus på kontroll av kvinnor. Det vi vet i dag är att hade det handlat om kvinnors egen vilja hade vår verklighet sett helt annorlunda ut.

Många vill gärna konstatera att fotboll och kvinnor är en historia av kamp. Vi kan också vända på det resonemanget och konstatera att fotboll och män är en historia av maktutövning. Vad gör skillnaden i det resonemanget? Det första lägger fokus på kvinnorna själva att kämpa hårdare, bättre, mer.

Det andra lägger fokus på män, med makt, och hur de använder den. Och det är också exakt där vi ska lägga vårt ­fokus. Att ständigt ifrågasätta de resonemang som på olika sätt upprätthåller maktstrukturerna och hur kvinnor förvägras rättigheter.

Efter att bland annat Irland, Nya Zeeland och Danmark följt USA:s exempel och tagit till strejk som metod för att få igenom bättre villkor och krav, har nu en form av strejk nått Sverige. Det svenska damlandslaget bojkottar Fotbolls­galan. Efterföljande kommunikation från fotbollsförbundet speglar också maktstrukturer på ett väldigt tydligt sätt.

När kvinnor höjer sin röst och ställer krav, då kommer bortförklaringar. Antingen är det ett missförstånd eller så är det ”inte sant” eller ”helt okänt”. Förbundet vill även poängtera att landslaget är ett hedersuppdrag och att det inte har med pengar att göra. Ett försök att trycka på kvinnor tacksamhetsskuld igen.

Kanske passar det bäst att citera Irma Helin, SM-guldvinnare med Linköpings FC, här: ”PS: till alla (MÄN) som babblar om att vi ’vill ha miljoner kronor’. Ni har ingen insyn, ni har ingen aning, ni snackar skit.” Damernas krav i förhandlingarna är långt ifrån något som kan kallas rättvisa. Deras krav handlar om lite bättre förutsättningar och villkor. För att det är så långt makten släpper in dem. För att det är så långt rättvisan i fotbollens värld sträcker sig.

Isabelle Widmark 
Verksamhetsutvecklare Fairpay Foundation