Debatt: Förbjud isolering på statens ungdomshem

Emma, 16 år, ville inte äta den mat som serverades. Kalle, 14 år, ville inte städa undan i sitt rum. Adam, 15 år, talade arabiska med en annan ungdom och Klara, 17 år, försökte ta sitt liv. Namnen är påhittade men fallen autentiska. I samtliga fall ledde händelserna till tid i isoleringscell vid våra statliga ungdomshem.

I en ny reportageserie har Sveriges Radio Ekot granskat isoleringar av barn och unga vid de statliga ungdomshemmen. Granskningen har fokuserat på de barn och unga som är omhändertagna enligt LVU, Lagen om vård av unga. Förra året isolerades i snitt två barn varje dag på statens institutioner – den yngsta så ung som nio år – och isoleringarna har ibland pågått i ett helt dygn.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I det här läget räcker inte lagskärpningar, ett totalförbud mot att isolera barn vid de statliga ungdomshemmen måste komma till skott så snart som möjligt.  

Den senaste granskningen följer upp förändringar som den ansvariga myndigheten, Statens institutionsstyrelse (SIS), införde efter Ekots senaste stora granskning av ungdomshemmen år 2009. Förändringar i SIS-föreskrifterna begränsade bland annat maxtiden för isolering (så kallad avskiljning med låst dörr) från 24 till 6 timmar. Men trots de nya föreskrifterna har långa isoleringstider alltjämt tillämpats. Barn stängs in i låsta rum med bara en madrass på golvet – och uppemot ett dygn passerar innan barnet får återvända ut. Den här behandlingen av barn i redan stor utsatthet är inte värdigt ett modernt välfärdssamhälle.

I november 2015 presenterades en statlig utredning med förslag till ny lagstiftning och utveckling av lagen om vård av unga. Utredningen är gjord i syfte att stärka barn och ungas rätt vid tvångsvård och innehåller många viktiga förslag för att stärka rättssäkerheten och göra regelverken tydligare gentemot unga.

Bland de föreslagna åtgärderna finns också en skärpning av lagen för isolering, men som tidigare Barnombudsmannen föreslagit frågar vi oss om inte isoleringar helt bör förbjudas.

Även FN:s kommitté mot tortyr har uppmanat Sverige att göra en sådan lagändring. Att hålla barn och unga isolerade orsakar stort psykisk lidande – det kan vi alla intyga som lyssnat till vittnesmålen i Ekots granskning.

Sveriges rödgröna regering har påbörjat arbetet med att göra barnkonventionen till lag. Arbetet för att säkerställa barns rättigheter är bra och nödvändigt, men nu är det dags att också tydligt förbjuda isoleringar av barn och unga. Ett sådant förbud krävs inte bara för att vi ska leva upp till internationella konventioner – utan framförallt för att vi som samhälle ska kunna se dessa barn och unga i ögonen. Vi kan inte tillåta statlig verksamhet som av internationella organ klassas som tortyr.

Till sist pekar ungdomshemmens isoleringar – 787 stycken år 2015 – på ett ännu större problem: Hur tar vi som samhälle hand om våra allra mest utsatta medborgare? Om de barn och unga som som är i störst behov av samhällets stöd?

Allra helst skulle inget barn behöva utsättas för institutionalisering överhuvudtaget.

Som Matilda, tvångsvårdad under hela sin tonårstid, fastslår i Ekots granskning:

”Jag skulle vilja kalla alla SIS-institutioner för isolering, även när du inte sitter i isoleringscellen.”

Steg för steg måste vi arbeta för att återuppbygga förtroendet för samhället hos de barn och unga som inte fått den hjälp och det stöd de behöver. Vi börjar med att förbjuda isoleringar, på längre sikt är lösningen det jämlika och socialt hållbara välfärdssamhället.

Erik Gunnarsson
Grön Ungdom

Carolina Bruseman
Välfärdspolitisk talesperson Grön Ungdom