Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Finansiera public service med skatten

Debattören efterlyser en ny och långsiktig finansieringsplan för public service. Bilden från  årets upplaga av Smartare än en femteklassare i SVT.
Debattören efterlyser en ny och långsiktig finansieringsplan för public service. Bilden från årets upplaga av Smartare än en femteklassare i SVT. Bild: Bild: SVT

Dagens ETC.

Vi skulle också få en mer rättvis finansieringsmodell, där personer med lägre inkomst får sänkt avgift i förhållande till i dag.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Public service-utredningen är nu i slutfasen av att komma fram till förslag om hur public service ska finansieras framöver. Det vi vet är att dagens finansieringsform inte fungerar långsiktigt, då andelen hushåll som inte har tv snabbt ökar. På sju år har andelen hushåll som inte äger en tv fördubblats, och i åldersgruppen 20–29 år går utvecklingen ännu snabbare. Helt klart är tv-innehavare ett utdöende släkte, och tv-innehav kan därför inte vara en grund för den framtida finansieringen av public service.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men vad ska vi ha i stället? För Miljöpartiet är tre utgångspunkter särskilt viktiga. För det första får inte public service beroende av riksdag och regering öka. En viktig uppgift för public service är att granska politiska företrädare och den politik som förs. Det får då inte finnas minsta misstanke om att man inte fullgör den granskningen utifrån hänsyn till politiska processer kring den egna finansieringen. 

För det andra måste finansieringen vara långsiktigt hållbar ekonomiskt. När tv-licensen nu visat sig ohållbar på sikt, i takt med att allt fler avstår från att äga en tv för att i stället ta del av public service via dator, padda eller telefon, är det inte en lösning att gå in i ett annat finansieringssystem som också redan nu har en uppenbar bäst-före-dag.

För den tredje måste en ny finansieringsmodell också vara långsiktigt hållbar politiskt. Att driva igenom en förändring med knapp majoritet, som inte överlever ett regeringsskifte, vore olämpligt. Därför är det angeläget att alla partier går in prestigelöst i arbetet, med ambition att hitta en modell som har brett politiskt stöd.

Utredningen har gjort en genomlysning över hur public service finansieras i våra grannländer. Sverige är ju inte ensamt om att brottas med en utveckling där publiken lämnar tablå-tv till förmån för play-tjänster. Fem olika typer av system står att finna i Europa vid sidan av den traditionella tv-licensen. Fyra av dessa kan samtidigt avfärdas.

I Ryssland har man en finansiering över statsbudgeten. Det systemet faller på kriteriet om att inte öka public service-beroende av riksdag och regering. I Danmark har man ett utvidgat apparatbegrepp, där innehav av andra mottagningsapparater än tv också är licenspliktigt. Det faller bland annat på grund av den osäkerhet som råder kring hur långsiktigt ekonomiskt stabilt ett sådant system är, och kan föranleda en situation där lagstiftningen hela tiden måste uppdateras i takt med den tekniska utvecklingen. Men det faller också på orimligheten i att avkräva en registrering och avgift för en apparat som kanske inte på något sätt används för att se på tv eller höra på radio.

I Tyskland har man en hushållsavgift som tas ut oavsett apparatinnehav. Ett sådant system kan förefalla relevant, men rimmar illa med den svenska modellen att inte sambeskatta hushåll, vilket gör att en lång rad frågetecken reses. Hur definieras hushåll? Vem i hushållet ska betala? Och är det rättvist att ett stort hushåll betalar lika mycket som ett ensamhushåll? Ännu mer fjärran från svenska förhållanden är det polska systemet, där public service i huvudsak finansieras med reklamintäkter. 

Kvar återstår det finansieringssystem som bland annat finns i Finland, där alla skattebetalare åläggs en avgift som definieras utifrån en andel av den beskattningsbara inkomsten, men där det också finns ett tak som gör att höginkomsttagare inte tvingas till orimliga avgiftsnivåer. Intäkterna går sedan direkt till public service utan att passera statsbudgeten, varför det politiska oberoendet inte försvagas i förhållande till dagens modell.

Utöver att ett sådant system blir långsiktigt ekonomiskt stabilt och med bibehållet finansiellt oberoende för public service skulle vi också få en mer rättvis finansieringsmodell, där personer med lägre inkomst får sänkt avgift i förhållande till i dag, och där kostnaden för ett ensamhushåll kraftigt skulle sänkas!

00:00 / 00:00