Debatt. .

2017-05-16 04:00
Jaime Gomez, Utrikespolitisk talesperson för Feministikt initiativ. Bild: Press, Ap/TT
Jaime Gomez, Utrikespolitisk talesperson för Feministikt initiativ.

Fi: Sverige sviker Västsahara - igen

”Det är oklart vilka intressen som fått regeringen att backa i Västsahara-frågan, men vi kan inte föreställa oss vad som skulle kunna legitimera detta beteende.”

Den 28 april röstade FN:s säkerhetsråd för att förlänga FN-styrkan Minursos mandat i det av Marocko ockuperade Västsahara. Det är den enda FN-styrkan i världen som inte har mandat att övervaka brott mot mänskliga rättigheter och detta valde ett enat säkerhetsråd att inte ändra på.

Sverige röstade därmed för en svag resolution som inte i praktiken ifrågasätter ockupationen. Den rödgröna regeringen har därmed än en gång underlåtit att försvara det västsahariska folkets rättigheter. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Regeringens agerande i Västsaharafrågan väcker många frågor. År 2012 tog riksdagen beslut om att Västsahara snarast ska erkännas som en fri och självständig stat. Regeringspartierna gick emot riksdagsbeslutet och sina respektive kongresser när de förra året valde att inte erkänna Västsahara, trots att flera av Sveriges ledande folkrättsexperter gett juridiskt klartecken.

Istället skulle Sverige stärka FN:s roll i frågan, menade regeringen. Det är här trovärdigheten börjar brista, för regeringen var så klart medveten om att FN haft frågan på sitt bord sedan vapenvilan inleddes 1991, och att alla försök att förmå Marocko att upphöra med ockupationen blockerats av Marockos allierade i säkerhetsrådet.

För att FN-spåret ska leda någonstans krävs alltså att Marocko och dess allierade aktivt utmanas av länder som vågar vara en röst mot ockupationen och för mänskliga rättigheter. Varför väljer inte Sverige att vara den rösten?

När Sverige argumenterade för sin plats i FN:s säkerhetsråd menade Margot Wallström att folkrätten skulle vara en av de principer som skulle genomsyra allt arbete. Att Marockos ockupation av Västsahara strider mot folkrätten slogs fast redan 1975 i den internationella domstolen i Haag.

När Sverige tog plats i säkerhetsrådet var därför förväntningarna på Sverige höga att driva på för en avkolonisering av Västsahara. Av detta har det hittills inte blivit någonting.

Att Minursos mandat inte inkluderar övervakning av brott mot mänskliga rättigheter är allvarligt med tanke på den svåra människorättssituationen i det ockuperade Västsahara. Förföljelse, misshandel och tortyr är vanligt förekommande mot västsaharier som kräver självständighet, något som bland andra Amnesty International dokumenterat.

Yttrandefriheten är kraftigt inskränkt och oberoende journalister och observatörer släpps inte in, vilket även svenska journalister och människorättsaktivister vittnat om.

Förra året lade Nya Zealand ner sin röst i säkerhetsrådet när Minursos mandat var uppe för diskussion, och motiverade detta med att den då föreslagna resolutionen inte levde upp till det ansvar säkerhetsrådet har för Västsahara. Sverige kunde gjort detsamma i år, men valde att inte göra det.

En feministisk utrikespolitik förpliktigar. För Feministiskt initiativ är en feministisk utrikespolitik antikolonial och kompromissar inte med mänskliga rättigheter. Det är oklart vilka intressen som fått regeringen att backa i Västsahara-frågan, men vi kan inte föreställa oss vad som skulle kunna legitimera detta beteende. Det är dags att erkänna Västsahara och att använda platsen i säkerhetsrådet till att stå upp för folkrätten och för mänskliga rättigheter.

Jaime Gomez 
Utrikespolitisk talesperson, Feministiskt initiativ