Debatt: EU:s system för handel med utsläppsrätter är tandlöst

Under första kvartalet 2016 har Sveriges utsläpp ökat igen enligt statistik från SCB. Det är allvarligt eftersom klimatforskningen blir allt tydligare med att utsläppen måste ner mycket snabbare än vad politikerna hittills satt som mål.

Ökningen beror främst på ökade utsläpp från energi- och fjärrvärmeproducenter men också från pappersindustrin och trafiken. Enligt SCB har vintern varit lite kallare än föregående år och energibolagen har köpt in mer naturgas. Men frågan är om två viktiga underliggande faktorer kan ha en förbisedd betydelse för att Sveriges klimatpolitik nu hackar?

Den första är att Sveriges regering för en tid sedan tog bort koldioxidskatten för fjärrvärmebolagen. Argumentet var att dessa bolag redan ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter, och att deras utsläpp därmed ska begränsas den vägen. Problemet är att den borttagna skatten gör det lönsammare för energibolagen att köpa in kol och naturgas än att snabbt ställa om till fossilfria bränslen. Det fördröjer investeringar i energieffektivisering och förnybara energislag.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Den andra faktorn är just EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat ETS. Där ingår flera hundra svenska företag som är stora utsläppare. De har tilldelats gratis utsläppsrätter. Om de behöver mer får de köpa dessa på den konstruerade marknaden. Problemet är att det finns ett överflöd av utsläppsrätter. Kvoterna har varit alldeles för generösa, och åtstramningstakten är alldeles för låg. Det gör att utsläpp av ett ton koldioxid utöver gratiskvoterna i dag kostar mindre än 40 kr, ungefär lika mycket som en påse chips. Det lönar sig inte för bolagen att satsa på förnybar energi. ETS-systemet är helt enkelt tandlöst.

Nu behövs snabba åtgärder. Koldioxidskatten för energibolag som ingår i ETS-systemet bör återinföras. Klimatbovar behöver dubbelbeskattas eftersom vi behöver fördubbla våra ansträngningar i klimatpolitiken. Regeringen måste både i Sverige och på EU-nivå se till att politiken som berör utsläppsrätterna omgående skärps. Regeringens utspel om att börja köpa upp och skrota utsläppsrätter för 300 miljoner kronor per år från och med 2018 är en symbolhandling. Då sitter denna regering inte ens vid makten längre. Det är nu vi behöver skrota utsläppsrätter.

Ett exempel är de outnyttjade utsläppsrätter som finns i affären där Vattenfall sålde sin kolkraft till tjeckiska EPH. Vattenfall behöll utsläppsrätterna inom ett paket av så kallade elprissäkringar värda omkring nio miljarder kronor som senare ska överlåtas till EPH. Bolaget vägrar tala om hur stor del av summan som utgörs av outnyttjade utsläppsrätter.

I sitt godkännande av affären tog regeringen inte ställning till frågan om hur dessa utsläppsrätter ska hanteras. I stället för att se dem som ett klimatpolitiskt värdefullt instrument har regeringen gått på Vattenfalls linje att det enbart är en skatteplaneringsfråga.

Det illustrerar att systemet med utsläppsrätter leder till att företag och politiker sätter alltför stort fokus på att uppnå största möjliga kostnadseffektivitet, och inte på största möjliga effekt i form av minskade utsläpp.

Årets ökade utsläpp är en varningsklocka. Nu behövs snabba åtgärder som sänker utsläppen. Vi har inte råd att dribbla med klimatet längre.

Andrea Söderblom-Tay

Ordförande i Jordens Vänner

Jonas Bane

Talesperson för Klimataktion

Torbjörn Vennström

Informatör i Klimataktion