Ettårigt gymnasium skapar A- och B-lag

Att låta skoltrötta ungdomar göra ett val som på sikt hotar deras möjligheter till fortsatt utbildning är att frånsäga sig ansvaret, menar Katarina Burman från Vänsterpartiet i Kalix.

Regeringens senaste förslag som kom i budgetpropositionen är att tillsätta en ettårig gymnasielinje utan kärnämnen som ska starta hösten 2014. Med en ettårig gymnasielinje blundar regeringen för lösningar och hjälp för att stärka unga på arbetsmarknaden. Man skapar skillnader mellan de som har det tuffast i skolan och gör dem till en arbetskraft med dålig utbildning. Problemet ligger i nedskärningarna i skolan som ger elever sämre resultat. Lösningen ligger inte i att ge ”de skoltrötta eleverna” en sämre chans på arbetsmarknaden. Lösningen ligger i att stärka gymnasieprogrammen och gå in med hjälpresurser där varje skola ser elevens behov.

Gymnasieutbildningen är den viktigaste biten för att stå stark på arbetsmarknaden. Att sedan ha möjligheten att plugga vidare är en trygghet och en bonus för den enskilde. Lösningen är inte att sänka kraven när eleverna inte når upp till målen. En byggjobbare eller gruvarbetare behöver kunna svenska och engelska och det är viktigt att ett vårdbiträde ska kunna plugga vidare till sjuksköterska. Det ska vara enkelt för den som gått barn- och fritidsprogrammet att bli förskollärare eller den som har gått industritekniskt program ska kunna gå vidare till ingenjörsutbildning.

Oavsett om man vill eller inte vill plugga vidare efter gymnasiet så är det inget val man ska behöva göra när man är 16 år gammal. För man kommer säkerligen att ändra sig på livets väg. De unga vill inte förlora möjligheten att gå vidare till högskola och en framtida utvecklingsmöjlighet, därför minskar antalet sökande till yrkesprogrammen drastiskt.

Hösten 2011 valde elva procent färre elever att läsa gymnasieskolans yrkesprogram. Yrkesprogrammen fortsätter enligt preliminära siffror att minska även denna höst. Regeringen tog förra året bort högskolebehörigheten på mer än hälften av Sveriges gymnasieprogram. Syftet för regeringen var att uppvärdera yrkesutbildningen och vägen till det var lägre kunskapskrav och en slopad högskolebehörighet. Nu ser vi resultatet – cirka 5 000 elever valde att inte söka utbildningar som saknar högskolebehörighet.

Det finns stora problem i gymnasieskolan: många elever hoppar av utan att ta en examen, var fjärde elev tar inte examen inom fyra år. Grunden för att alla elever ska nå målen och få en gymnasieexamen är att höja kvaliteten i skolan och sätta in resurser för de elever som har svårigheter. Flera lärare i skolan, mindre grupper, specialpedagoger och kuratorer. Detta kräver stora politiska och ekonomiska prioriteringar.

Vänsterpartiet anser att det behövs ett tydligare statligt ekonomiskt ansvarstagande för gymnasieskolan för en nationellt likvärdig skola. Viktigare än att gynna externa läxhjälpsföretag borde vara att stärka skolans resurser till en bra undervisning där alla elever ges en likvärdig utbildning. Vänsterpartiet vill ha en gymnasieskola där alla elever ges en likvärdig utbildning med möjlighet att plugga vidare.

Att lägga det betydelsefulla valet om högskolebehörighet eller ej på en ungdom som är skoltrött är att avsäga sig problemet och i förlängningen skapa ett A-lag och B-lag i Sverige. Att ha ett fullständigt gymnasiebetyg är grunden för god självkänsla och möjligheter att fungera i samhället som en stark individ.

Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en miljardsatsning på att öka lärartätheten i skolan. 6 000 fler lärare i skolan skulle göra att fler elever klarade målen och skolan blev mera likvärdig. Satsningen innebär en miljard 2013, två miljarder 2014 och tre miljarder 2015 i riktade statsbidrag för förstärkning av lärartätheten i skolan. De senaste decenniernas skolreformer har gjort skolan mera ojämlik och elevernas resultat har dramatiskt sjunkit.

Katarina Burman,
gymnasielärare och politiker i Vänsterpartiet, Kalix