Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ersätt oss för vattenkraften

Kostnaderna för byggnationen av kraftverken är betalda för länge sedan och antalet anställda kopplade till vattenkraften är få, skriver debattörerna.
Kostnaderna för byggnationen av kraftverken är betalda för länge sedan och antalet anställda kopplade till vattenkraften är få, skriver debattörerna. Bild: Bild: Stefan Sjödin/Fortum

Dagens ETC.

Varför inte använda den norska modellen för återbäring på vattenkraft? I så fall hade Sollefteå kommun fått in 283 miljoner kronor – varje år.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vänsterpartiet i Sollefteå ställer sig bakom debatt­artikeln (21/9) om att hela Sverige måste leva, och att medel måste styras om från storstäderna. Varför inte använda den norska modellen för återbäring på vattenkraft? I så fall hade Sollefteå kommun fått in 283 miljoner kronor – varje år.

Vänsterpartiet har alltid satt vanliga människors välfärd framför storföretagens vinster. Idag hamnar en allt för stor del av elbolagens vinster hos huvudkontoren i storstäder eller hos aktieägare. Vi tycker att en betydligt större del av vinsten från vattenkraft, men även vinster från vindkraft och skogsavverkning, ska beskattas och återinvesteras i de kommuner där produktionen sker.

Vi är ett av fyra partier som vill ha en lokal återbäring på vattenkraften. Motståndarna heter Moderaterna, som alltid försvarar storföretagens intressen, och Socialdemokraterna, som tror att den kommunala skatteutjämningen riskeras. Det är fel. En solidarisk modell för återbäring av kraftproduktion kan säkert skapas.

De 55 miljoner kronor som betalas ut i bygdemedel idag är småpengar i sammanhanget. Dessa pengar ska inte förhandlas bort, men återbäringen måste utökas.

Elbolagens intäkter från vattenkraft är i medeltal 35 miljarder årligen (räknat på de två senaste åren). 35 miljarder kan jämföras med 37 miljarder kronor som var de totala kostnaderna för svenska gymnasieskolan år 2012.

Med sådana intäkter bör inte höjd skatt leda till dyrare elpris. Kostnaderna är små för den svenska vattenkraften, varav stor del av den elenergi som produceras kommer från Norrland. Kostnaderna för byggnationen av kraftverken är betalda för länge sedan och antalet anställda kopplade till vattenkraften är få. 2012 hade exempelvis Eon Vattenkraft AB, ett företag i Eon-koncernen, 131 anställda samtidigt som företaget hade en omsättning på 3,9 miljarder. Varje anställd omsatte 29,7 miljoner kronor.

Hade vi i Sverige tillämpat den norska modellen för kommunal återbäring på vinsterna från vattenkraften hade Sollefteå kommun fått in 283 miljoner kronor årligen (enligt Jämtlandsnytt). Pengar som kunde ha gjort stor skillnad för bland annat skolor och kollektivtrafik i en kommun som Sollefteå.

En högre återbäring från energiproduktionen skulle inte bara användas till finansiering av kommunal verksamhet. Vänsterpartiet vill också utveckla de gröna näringarna. Ett ekologiskt starta-eget-bidrag borde införas samt ett särskilt avdrag för nystartade ekologiska jordbruk och lokal livsmedelsförädling. Avdraget skulle kunna ge landsbygden en välbehövlig injektion av ekonomisk självförtroende, skapa arbetstillfällen och öka landsortsturismen.

Vänsterpartiet Sollefteå arbetar dessutom för att återskapa fiskens vandringsvägar så långt som möjligt. Det kan innebära en något minskad elproduktion men absolut inte att vattenkraften upphör som energikälla. Om fisken kan vandra längre upp kommer det också generera lokala inkomster i form av turism från sportfiskare. Det handlar självklart inte bara om ekonomi – naturen har ett egenvärde.

Marcus Forssman, Marie Hansson, Ulf Breitholtz, Anders Malmros
Vänsterpartiet Sollefteå

00:00 / 00:00