Debatt: Den okända delen av en utmattning: röv-fasen

Utmattning brukar ju som bekant delas in i olika faser – till exempel akutfasen, som kapslar in den sjuka i självförebråelse, skam, skuld, ofattbar trötthet, känslomässigt tumult och hjärndimma.

Det är givetvis en generalisering, vissa människor upplever helt andra symptom än de ovan nämnda. Vissa likställer reklambladet från Ica med Fjodor Dostojevskijs samlade verk, vad gäller svårigheter att läsa och förstå.
Vissa människor vilar några veckor för att över huvud taget komma upp ur sängen, vissa sover – likt Törnrosa – i 100 år.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Skillnaden är väl att det sällan rider in en drömprins eller prinsessa och väcker den sömndruckne, vilket kanske är tur, med tanke på vad 100 års sömn har för effekt på andedräkten.

Efter akutfasen infaller en fas som kommer att handla mycket om anpassning och acceptans. Den sjuka köper trevliga kylskåpsmagneter som påminner hen om att titta på soluppgångar och att fånga dagen.

Hen försöker göra kaffe på rötter, inbilla sig att "Smartare än en femteklassare" är lika roligt som en pubkväll med polarna och drömmer om att utbilda sig till skogstekniker (ett annat ord för att promenera i skogen, mol allena, dagarna i ända och få betalt för det).

Nyorienteringsfasen syftar till att den sjuka/friskskrivna använder sig av sitt nyfunna harmoniska jag. Den nyfriska förkunnar nu att hen aldrig känt sig så tillfreds och missionerar om alla hälsoeffekter hen åtnjuter på grund av tarmrensning, nässelte och läggdags strax efter Bolibompa.

Det få människor känner till är att det finns ännu en fas: ”röv-fasen”. Denna fas infinner sig egentligen när som helst under sjukdomsförloppet och kan dessutom infinna sig efter att den sjuka förklarat sig själv frisk (eller fått förklarat för sig att hen nu är frisk, oavsett hur hen mår).

Röv-fasen är olika för alla och kan egentligen inte beskrivas närmare än att den sjuka/friska tyst upprepar ord som ”röv” för sig själv.
I kontakten med människor upprepas ofta ord som ”idiot”, ”pucko”, hjärndöd” etcetera, emellertid är det ofta en del av en inre monolog.

När någon frågar hur den sjuka/friska mår säger hen ofta floskler som ”jo, det går framåt”, men tänker ofta saker som ”orkar inte ens förklara för du är ändå för trög/för privilegierad för att fatta”, ”jag besparar dig mitt gnäll” eller rätt och slätt ”röv”.

Under röv-fasen konsumeras ofta enormt mycket amerikansk kultur, framför allt genom ett glosögt stirrande på Netflixserier. Andedräkten efter den hundraåriga sömnen förblir lik ruttna ägg och klädstilen är som bäst luffarlik.

När den sjuka/friska tittar i spegeln tänker hen ofta saker som ”åh, jag är både sjuk och fet”, ”fy fan, jag orkar inte” eller kort och koncist ”röv”.

Under röv-fasen skiter den sjuka/friska i att wienerbröd innehåller gluten, slänger kylskåpsmagneterna i soporna och provar på lite av det svunna livets frestelser.

Ett glas rosé på den sommarvarma altanen och den sjuka tänker att hen är frisk nog att njuta av livets små guldkorn. Dagen efter har hen blyskor och huvudet i skruvstäd.
Ångesten ligger som ett koppel av stål runt halsen och bröstkorgen. Den sjuka/friska tänker ”röv”. 

Röv-fasen utmärks främst av att den sjuka/friska har mer energi än i akutfasen, mindre vett än i acceptansfasen och en cynisk uppgivenhet som rimmar illa med den ökade balans den sjuka/friska åtnjuter under nyorienteringsfasen.

I situationer där den friska reagerar med ilska/sorg/gråtmildhet/frustration så reagerar den sjuka ofta med att rynka på ögonbrynen, himla med ögonen och tänka ordet ”röv”.

Om du befinner dig i ”röv-fasen” har du kommit långt i din rehabilitering. Du har gjort så många misstag att du nu kan se tillbaka på dem och endast sucka, ”för att du har gjort det igen” och för att du inte skiter på dig av rädsla när du har ditt femhundrasextielfte bakslag, utan endast lägger dig till rätta med tv-kontrollen och ignorerar solen som lyser, alla puckon som postar glassiga bilder på Insta och dammråttorna som dansar rundor på golvet, lite provokativt.
Du puffar upp soffkuddarna och tänker ”röv”.

När du är i ”röv-fasen” är det bra att ha en lika cynisk kompis till hands, alternativt synonymlexikon för att kunna variera dina svordomar och förolämpningar.

Det är också bra att komma ihåg att det alltid och obönhörligen -passerar en massa skit genom röven så när det är över för denna gång så står du där och doftar rosor, med ännu en erfarenhet rikare!