Debatt: Därför granskar vi kungahusets verkliga kostnader

I diskussionen om monarkins vara eller inte vara förs ofta ekonomiska argument fram. Rojalister brukar hävda att monarkin är gynnsam för Sverige rent ekonomiskt och republikaner lyfter ibland fram apanaget som en onödig utgift för skattebetalarna. För mig handlar kravet på republik i grund och botten om demokrati och jämlikhet, men de ekonomiska argumenten behöver också de diskuteras.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Jag anser att det är fel att påstå att monarkin är bra för Sveriges ekonomi. Den forskning som finns är visserligen begränsad, men den ger inga bevis för att stödja påståenden om att monarkin skulle gynna turism eller export. Turister kommer fortsätta att resa till Sverige även när vårt land blir en republik. Vår historia och vårt kulturarv kommer att belysas på museum och slotten kommer fortfarande finnas där för folk att besöka. Många svenska företag är framgångsrika internationellt, men det beror naturligtvis på helt andra saker än kungens närvaro i exportsammanhang. Regeringskansliet tog för ett år sedan fram en ny exportstrategi för Sverige och där nämns inte kungen inte med ett ord.

Det kan alltså konstateras att monarkin inte medför några intäkter, men hur är det med kostnader? I regeringens nyligen presenterade förslag till statsbudget för 2017 finns under utgiftsområde 1, som handlar om rikets styrelse, ett budgetförslag för statschefen. Där höjs anslaget till Kungliga hov- och slottsstaten från 135 till 137 miljoner kronor. Det är detta belopp, alltså snart 137 miljoner kronor, som brukar diskuteras i media. Inget vet exakt hur pengarna används och ingen har utvärderat vad vi får för dem. Det är illa nog, men mycket talar för att den siffran i själva verket bara utgör en liten av den totala kostnaden för monarkin.

Republikanska föreningens brittiska systerorganisation Republic Campaign genomförde en omfattande granskning av kostnaden för monarkin i Storbritannien och kom fram till att det rörde sig om ett belopp som var omkring åtta gånger högre än den officiella kostnaden, som utesluter alla typer av dolda utgifter såsom säkerhet.

En liknande granskning igångsätter vi nu i Sverige. Skattebetalarna har rätt att få veta hur mycket pengar som egentligen används för monarkin. Även i vårt land finns det kostnader hos polisen (personal, utrustning) och säkerhetspolisen som direkt kan knytas till kungahuset. Även försvaret ställer upp med tjänster vid olika tillfällen (adjutanter, soldater, användning av transportmedel). Dessutom tillkommer exempelvis kostnader som uppstår för kommuner, landsting, universitet och länsstyrelser när kungafamiljen gör besök.

Finansieringen av kungahuset är mycket svårgranskad på grund av allt som borde räknas in inte ingår någon officiell sammanställning, men även för att oriktiga påståenden sprids från hovet och monarkins försvarare. Vi republikaner är inte ute efter det billigaste statsskicket, men vi vill ha det mest demokratiska. Hur mycket skattepengar som går till monarkin är dock inte en oviktig fråga och vad de verkliga kostnaderna för kungahuset är måste ut i offentlighetens ljus.