Debatt: Därför demonstrerar vi för en annan vård – igen

Den 4 september förra året genomförde nätverket ”En annan vård är möjlig” landsomfattande ­manifestationer på 26 orter i Sverige från Luleå i norr till Trelleborg i söder. Syftet var att enat lyfta fram den försämring av svensk sjukvård som sker över hela landet. Närmare 10 000 människor slöt upp och i efterförloppet fick nätverket träffa dåvarande sjukvårdsminister ­Gabriel Wikström, ordna en hearing i riksdagen och blev inbjudna till Dagens Medicins strategi dag för Sveriges landsting. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men eftersom förhållandena i svensk sjukvård inte har förbättrats och stora problem finns med vårdskador och dödsfall på grund av platsbrist demonstrerar vi i år igen.

Detta för att vi tar vårt professionella ansvar där vi som sjukvårdspersonal måste reagera när vi inte kan ge en god vård. Vi slår larm gång på gång om att sjukvården inte uppfyller kraven i sjukvårds­lagen. Men det är ett tröstlöst arbete om de som inte är ytterst ansvariga för situationen inte tar sitt professionella ansvar och vill lyssna. 

Grundförutsättningar som har upprepats gång på gång är desamma. Sverige har det minsta antalet vårdplatser av alla OECD-länder. Redan år 2010 konstaterade Socialstyrelsen i en rapport att ”mycket tyder på att bristen på vårdplatser är ett utbrett problem inom den svenska sjukvården. Vidare kan det konstateras att vårdplatsbrister kan få allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten”.

Detta faktum får konsekvenser inte bara för oss vårdpersonal och för patienterna utan även för anhöriga. 400 000 personer i förvärvs­aktiv ålder (främst kvinnor) hjälper i dag en äldre, sjuk eller funktionshindrad och runt 100 000 personer (återigen främst kvinnor) har gått ner i arbetstid för att ta hand om en anhörig. 

Sedan dess har det inte blivit bättre. 

På Sahlgrenska har läget varit ytterst tungt de senaste åren. Rapporter om tillbud och ohållbar arbetsbelastning har kommit från allt från geriatriken till förlossningen. Antalet vårdplatser har aldrig varit värre. Från ansvarigas håll har man svarat hela tiden varit att patientsäkerheten inte är hotad och att man ska se över befintliga rutiner.

Det har även varit ett tröstlöst och barnsligt pajkastande där olika insatser som regionen och kommunen har bråkat om vem som har ansvar för ”medicinskt färdiga” patienter. Men vi kommer inte kunna omorganisera oss ur den här krisen. Den enda lösningen är mer resurser och en bättre arbetsmiljö.

Vi är övertygade om att det inte behöver vara så här. Vi är övertygade om att det går att ha en vård som stämmer överens med de behov som finns. Om att det är möjligt för våra kommuner och landsting att erbjuda sina anställda en bra arbetsmiljö. Om att en annan vård faktiskt är möjlig. 

Vi i nätverket ”En annan vård är möjlig” ställer följande krav till ansvariga politiker och tjänstemän:

• En hållbar arbetsmiljö för alla professioner i vården.

• Adekvat löneutveckling över ett helt arbetsliv.

• Mer tid för återhämtning vid natt- och skiftarbete.

• Öppna stängda vårdplatser. Inga fler ska behöva dö på grund av platsbrist på sjukhus.

• En utbyggd primärvård.

• En värdig äldrevård med plats i omsorgen för dem som själva vet att de behöver det – valfrihet i dess rätta bemärkelse.

• Att vård bedrivs med vetenskap och beprövad erfarenhet som grund – inte olika ekonomiska styrmodeller.

• Att vård styrs utifrån patientens behov och av vårdens professioner.

• Lika vård för alla.

Det är inte allt som krävs men det i alla fall en början.