Debatt: Ceta hotar inte alls svensk demokrati

I en debattartikel publicerad i Dagens ETC (13/12) skriver Anna Westberg och Toofan Salehpour från demokratinätverket Skiftet om handelsavtalet mellan EU och Kanada (Ceta). Ett antal felaktigheter förekommer i artikeln.

Författarna lyfter bland annat fram avtalets investeringsdomstol som hanterar tvister mellan företag och stater. Denna form av tvistelösningsmekanism är inget nytt i sak. Sådana mekanismer har funnits med i internationella handelsavtal i flera årtionden och ingår i ett tusental avtal världen över. I Ceta har mekanismen reformerats. Den nya mekanismen kommer att vara permanent, mer transparent och säkra domarnas oberoende. Genom reformen kan investerare skyddas från diskriminering i ett snävt begränsat antal ärenden, men på ett sätt som inte förhindrar de berörda staternas, däribland Sveriges, rätt att lagstifta i allmänhetens intresse, till exempel vad gäller skola, hälsa, sjukvård eller miljöfrågor. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Det är inte heller korrekt, som påstås i artikeln, att en så kallad ratchetklausul eller inlåsningsmekanism i avtalet gör det svårt att ångra privatiseringar inom den offentliga sektorn, som gjorts av tidigare regeringar. Sverige och övriga medlemsländer har alltid rätt att lagstifta vad gäller offentliga tjänster som till exempel vård, skola eller avloppshantering – även om det innebär att man återtar en tidigare privatisering och att ett utländskt företags vinster påverkas negativt. Det enda villkoret som gäller är att man behandlar sina egna företag och, i detta avtal, kanadensiska företag på samma sätt – det vill säga att man inte diskriminerar på grund av nationalitet. 

I artikeln hävdas att avtalet innebär att skydd från så kallade tveksamma kemikalier betraktas som ett handelshinder och att Ceta skulle innebära en nedmontering av det skydd som EU:s kemikalielagstiftning innebär för oss konsumenter. Det stämmer inte heller. EU:s lagstiftningsprocess förändras inte av Ceta-avtalet, och nuvarande regler för kemikalier, hälsa, livsmedel och miljöskydd, liksom för alla områden, fortsätter att gälla. Dessa kan endast ändras om EU:s medlemsländer och institutioner själva bestämmer sig för det.

Till slut: Ceta är inte ett hot mot demokratin. Avtalet bygger däremot en bro till en av våra närmaste allierade. Det kommer att ha stor betydelse för våra exportföretag och anställda i dessa branscher. När vi gör oss av med onödiga kostnader och byråkrati kommer företag att lättare kunna expandera till nya marknader och anställa fler. Det gäller framför allt små och medelstora företag som inte har råd att anpassa sina produkter till andra länders produktkrav eller betala deras tullar. När avtalet börjar gälla kommer Kanada omedelbart att avskaffa tullar värda 400 miljoner euro för varor med ursprung i EU. I slutet av övergångsperioden för avskaffande av tullarna kommer denna siffra att stiga till 590 miljoner euro per år. 

Om vi inte klarar av att sluta ett handelsavtal med Kanada, en av världens mest avancerade och stabila demokratier och en av våra allra mest likasinnade handelspartners, med vem ska vi då ingå avtal för att skapa fler jobb och tillväxt?

Dessutom – med progressiva och moderna handelsavtal som Ceta kan vi påverka globaliseringen och villkoren för internationell handel på ett sätt som överensstämmer med våra värderingar och samtidigt ange en ny nivå för den globala handeln. 

I dessa dagar, när många av våra grundläggande värderingar om demokratiska principer och mänskliga rättigheter ifrågasätts på alltfler håll i världen, är det kanske den största vinsten.