Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Bort med 18-årskravet för byte av juridiskt kön

Debattörerna: Emelie Mire Åsell sammankallande i RFSL:s trans- och intersexarbetsgrupp och Frank Berglund Förbundsordförande RFSL Ungdom.
Debattörerna: Emelie Mire Åsell sammankallande i RFSL:s trans- och intersexarbetsgrupp och Frank Berglund Förbundsordförande RFSL Ungdom. Bild: Bild: bild Eric Gay/AP/T

Dagens ETC.

Läget är akut. Regeringen hindrar transpersoner från en god psykisk hälsa, skriver debattörerna.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I slutet av 2014 släpptes utredningen ”Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering”. Det var en utredning som hade uppdraget att titta närmare på 18-årskravet i könstillhörighetslagen, efter att kravet på tvångssterilisering försvunnit. Utredningen valde att gå steget längre då de såg att det inte räckte med att sänka åldersgränsen för att säkerställa att transpersoner får sina rättigheter uppfyllda. Nu tre år senare har regeringen fortfarande inte föreslagit någon lagändring utan i stället valt att utreda frågan igen.

För att byta juridiskt kön i Sverige i dag behöver du vara över 18 år, ha genomgått en transutredning, fått godkänt från din läkare och fått godkänt av Socialstyrelsens rättsliga råd. Trots att det bara handlar om en juridisk, administrativ markör.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den svenska könstillhörighetslagen reglerar både byte av juridiskt kön och underlivskirurgi för transpersoner, trots att det för de flesta berörda inte hänger ihop. Att genom lag belägga en medicinsk behandling med 18-årskrav trots att vårdbehovet kan uppstå långt tidigare är oacceptabelt. Att genom lag även ge Socialstyrelsens rättsliga råd makt att gå emot behandlande läkares bedömning är oförenligt med rätten till god vård och rätten till sin egen kropp. 

Utredningen från 2014 föreslår många positiva förändringar. Några av de viktigaste förslagen är:

• Att dela in lagen i två olika lagar: en som reglerar juridiskt kön och en som reglerar underlivskirurgi,

• Rättsliga rådets funktion att besluta över vem som får byta juridiskt kön tas bort, samt att processen görs enklare och mer transparent via Skatteverket liknande byte av förnamn, samt

• Att 18-årsgränsen försvinner, i stället ska de som fyllt 16 år kunna byta juridiskt kön och de som behöver det även få tillgång till underlivs-kirurgi.

Det är förslagen i den utredning som Norges regering beslutade att kopiera, fast med ännu mer sänkt åldersgräns: från svenska förslaget tolv år (som lägsta med vårdnadshavares tillåtelse) till sju år för byte av juridiskt kön. Detta är en rimlig nedersta åldersgräns enligt de norska utredarna då det bättre hänger ihop med Barnkonventionen som är norsk lag.

Den 1 juni var det ett år sedan Norge beslutade att anta en ny könstillhörighetslag. De går från att ha tvångssteriliserat transpersoner till en mycket enkel process för att få ett nytt juridiskt kön, där juridiken skiljs från vården, samt åldersgränserna sänks radikalt. I Sverige har dock utvecklingen av transpersoners rättigheter nästan helt avstannat.

Behovet av könsbekräftande vård, vård som gör att kroppen bekräftar individens könsidentitet i stället för att vara ett hinder för den, växer årligen. Detta syns både på köerna till transvården och i köerna för bedömning hos Socialstyrelsens rättsliga råd.

Regeringen är väl medveten om hur dåligt unga transpersoner mår. Det visas i undersökning efter undersökning, och det är därför exempelvis Folkhälsomyndigheten fått extra medel för att jobba med unga transpersoners psykiska ohälsa. Socialstyrelsen ska också specifikt arbeta med unga transpersoner inom sitt uppdrag kring suicidprevention, men det räcker inte med små punktinsatser och tomma ord.

Det är absolut nödvändigt att könstillhörighetslagen moderniseras för att alla transpersoner ska få det de behöver.

Läget är akut.

Hur länge tänker ni låta transpersoner vänta? Vi kräver ett svar. Det är inte acceptabelt med ett krav på 18 år för att byta juridiskt kön eller kunna leva i sin kropp. Det är inte heller acceptabelt att det Rättsliga rådet gör bedömningar av redan färdiga läkarbedömningar för att avgöra vilken typ av vård som ska ges. Både byte av juridiskt kön och tillgång till underlivskirurgi är och ska ses som det de ofta är – suicidpreventiva åtgärder. Insatser som gör att transpersoner orkar leva.

De personer under 18 år som lider av väldigt svår könsdysfori, det vill säga svår ångest över att ens egen kropp inte stämmer överens med könsidentiteten, som är i jättestort behov av könsbekräftande underlivs-kirurgi kommer antingen att åka utomlands och få sin kirurgi, med det andra alternativet att avsluta sitt liv. Vi vill inte ha ett Sverige där transpersoner tvingas utomlands när de väljer att leva i stället för att dö.

Att låta 18-årskravet vara orört och behålla dagens process betyder att regeringen hindrar transpersoner från en god psykisk hälsa. Det agerar i direkt strid mot Sveriges åtagande att uppfylla transpersoners mänskliga rättigheter och mot en verklig införlivning av Barnkonventionen i svensk lag. 

Våra krav:

• Ta bort Rättsliga rådets roll som gatekeepers för transpersoners rätt att vara sig själva,

• Gör byte av juridiskt kön till en enkel, snabb och transparent process via Skatteverket liknande processen för att byta förnamn,

• Låt alla medicinska processer, även transpersoners underlivskirurgi, avgöras av vårdgivaren och inte lagen,

• Bort med 18-årskravet för byte av juridiskt kön.

00:00 / 00:00