Debatt: Bättre förutsättningar för lokal journalistik

Mediepolitiken har varit en av den rödgröna regeringens mest framgångsrika politikområden. Efter uppgörelsen kring den på papperet till synes olösliga frågan om att avveckla tv-licensen och få till stånd en långsiktigt hållbar finansiering som samtidigt stärker public service oberoende, har den rödgröna regeringen nu också nått en uppgörelse med vänsterpartiet och de fyra allianspartierna om ett breddat mediestöd. även här såg meningsskillnaderna mellan partierna inledningsvis svåra ut att kunna överbygga. Lösningen blev att föra samman det bästa från två världar, dvs från både dagens presstöd och från medieutredningens förslag. å ena sidan förstärks det befintliga presstödet med ökade stödnivåer. å andra sidan införs ett teknikneutralt mediestöd riktat till nyhetsredaktioner som etableras i så kallade vita kommuner, de orter där det idag saknas eller är en väldigt bristfällig nyhetsbevakning.

Orsaken till att dagens presstöd behöver utvecklas är den allvarliga utvecklingen där allt fler orter står utan kontinuerlig nyhetsbevakning, delvis som resultat av en snabbt krympande annonsmarknad för dagspressen. Journalistik är en av demokratins hörnpelare, med uppdrag att granska makthavare, förmedla kunskap kring komplexa frågeställningar och fördjupa samhällsdebatten. Utan nyhetsredaktioner är det svårt att föreställa sig en vital demokrati. Vi har redan idag ett stort demokratiskt underskott här. Enligt Medieutredningen anser 43 procent att det ibland eller ofta sker stora förändringar i närmiljön utan att de blivit tillräckligt informerade medan det ännu fanns en chans att påverka. För att vända en utvecklingen med krympande lokalredaktioner måste mediestödet stärkas. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den uppgörelse som har träffats innehåller fyra delar:

1. Ett nytt stöd införs för journalistik i områden som är svagt eller inte alls bevakade. Medieutredningens förslag om ett nytt stöd för journalistik i så kallade vita fläckar genomförs. Stödet går till det redaktionella arbetet utan att krav riktas på i vilket medium nyheterna förmedlas. Ett tak på hur stort stödet kan vara sätts till en miljon kronor per område, vilket som utgångspunkt ska vara en kommun. En och samma aktör kan däremot etablera verksamhet i flera kommuner.

2. Vidareutvecklat teknikneutralt innovations- och utvecklingsstöd.

Det nya innovations- och utvecklingsstödet breddas till att också inkludera aktörer som enbart förmedlar nyheter digitalt, men görs samtidigt spetsigare med betoning på  utveckling och innovation och att syftet ska vara att med redaktionellt innehåll av hög kvalitet främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet. 

3. Förlängning och höjt driftstöd.

Nuvarande presstöd till den tryckta pressen förlängs och höjs samtidigt för medel- och högfrekventa tidningar med cirka tio procent, upp till det tak som även finns idag på 40 miljoner kronor per år.

4. Förlängning och höjt distributionsstöd.

Det särskilda distributionsstödet för samdistribution av papperstidningar förlängs och höjs med 50 procent, för att säkerställa att tidningar kan distribueras även utanför de större städerna. 

Ambitionen är att förslagen om nytt mediestöd ska behandlas av riksdagen i vår och gälla från och med den 1 januari 2019. För att finansiera dessa förstärkningar höjs anslaget för det statliga mediestödet med 55 miljoner kronor för år 2019 och med ytterligare 55 miljoner kronor från och med år 2020, vilket innebär en förstärkning på närmare 20 procent jämfört med dagens presstöd. Full enighet finns mellan de sju partierna även kring budgeten.

Med denna breda politiska uppgörelse har Miljöpartiet agerat för att säkerställa att mediestödet finns kvar oavsett regering. Styrkan i uppgörelsen är samtidigt att alla nyhetsförmedlare, oavsett om man driver en traditionell dagstidning eller om man agerar helt utifrån digitala plattformar, ges förutsättningar att utveckla verksamheten. Medvetna om de snabba förändringarna av medievanor, har vi utan att vända dagens aktörer ryggen lyckats att samtidigt öppna upp för framtidens nyhetsredaktioner.