Debatt: Att förbjuda vinst skadar varken valfrihet eller friskolor

Den första frågeställningen är om vinster i välfärden tillför något positivt. Gör jakten på vinst att verksamheter granskas, effektiviseras och utvecklas i positiv riktning? En del tror det. All forskning och erfarenhet visar att den inte gör det. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Vinsterna skapas i första hand genom lägre löner och lägre personaltäthet. Inte genom effektivare verksamhet. Detta främst beroende på att lönerna är en så stor del av den totala kostnaden att det inte finns så mycket annat att spara in på. En skola där alla anställda gör ett storartat arbete kostar lika mycket, eller lite, som en skola där personalen gör ett dåligt arbete. Jag menar att vinster i välfärden bara bidrar till sämre skolor. Att minska kostnaden för offentlig verksamhet med kanske 10 procent utan att minska kvaliteten är en omöjlig ekvation. Främst därför att det är personalen i sig som utgör kvaliteten.

Den andra frågeställningen är om det är bra med friskolor. Jag menar att den har absolut ingenting med vinster i välfärden att göra.

De flesta länder har friskolor men de får inte drivas med vinstsyfte. Skolor får inte startas av aktiebolag, men däremot ideella föreningar, stiftelser eller kooperativ i form av ekonomiska föreningar. Många friskolor har en speciell pedagogisk inriktning som Montessori, Freinet eller Waldorf. Andra drivs av några pedagoger som vill ha en egen profil på sin skola. 

Även om dessa skolor inte varit så många i Sverige har de funnits långt före den så kallade friskolereformen på 1990-talet. Det kan naturligtvis diskuteras hur mycket friskolor tillför mångfald och pedagogisk utveckling. Jag tror ändå att en möjlighet för lärare inom de kommunala skolorna att i egen regi eller som mer fristående verksamheter med fortsatt kommunalt ägande (intraprenad), skulle skapa ett ökat engagemang för pedagogisk utveckling. Jag tror därför det kan vara bra med friskolor – men det har som sagt inget med vinster att göra. 

Den tredje frågeställningen är om det är bra att elever, och deras föräldrar, får välja skola. En valfrihet för elever kan skapas med enbart kommunalt drivna skolor och den kan skapas med friskolor med eller utan vinstmöjlighet. Valfrihet har vare sig med vinster eller friskolor att göra. 

På flera sätt är ändå valfrihet den svåraste frågan av dessa tre. Det finns idag klart dokumenterat att valfriheten har spätt på segregationen. Även om vinster förbjuds kommer ett fritt val av skola öka ojämlikheten. Av det skälet borde skolvalet så snart som möjligt försvinna. 

Om man däremot, som jag ovan, ser att en mångfald av pedagogiska inriktningar borde tillåtas, då är det också rimligt att en elev som bor närmast en skola med klar kulturprofil inte skl behöva gå i den om hen inte alls är intresserad av denna inriktning. En elev som bor längre ifrån men väldigt gärna vill gå i den skolan borde få göra det. En kommunal skola med musikinriktning, som Adolf Fredriks i Stockholm, är ett bra exempel på en skola som även elever från andra delar av Stockholm borde kunna söka till. 

Två olika synsätt ger argument för och emot valfrihet. Jag har ingen färdig lösning hur detta bör hanteras. Kanske bör närhetsprincipen – att gå till närmaste skolan – gälla för de första åren i skolan och att en ökad valfrihet finns till högstadium och gymnasium? 

Och – vilket är poängen med denna artikel – frågeställningen måste diskuteras utan att den blandas ihop med friskolor och absolut inte med frågan om vinster i välfärden. 

Vinster i välfärden kan förbjudas utan att det skadar vare sig friskolor eller valfrihet om man nu vill värna om det. 

Det borde alla som diskuterar frågeställningen inse.