Debatt: För att bekämpa mäns våld mot kvinnor krävs konkret handling

våld mot kvinnor

Den 25 november är den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor, en dag som varje år innebär att det våld som kvinnor dagligen utsätts för får lite uppmärksamhet i media. Många av oss har nog samma känsla varje år, att det behövs mer än debattartiklar och medial uppmärksamhet – vad som faktiskt krävs är reell handling.

Våld mot kvinnor är könsrelaterat och ett resultat av den patriarkala maktstruktur där män genom historien använt våld för att bevara sin maktposition i samhället. Att makt har fördelats skevt genom historien har skapat attityder och strukturer som legitimerar – och ibland även glorifierar – våld mot kvinnor.

Att kvinnor utsätts för dödligt våld är en av många anledningar, men kanske den mest tydliga, till varför den patriarkala maktstrukturen måste upphöra och makten fördelas rättvist.

Eftersom våld mot kvinnor inte anpassar sig till nationsgränser så krävs det såväl nationell lagstiftning som andra verktyg för att bekämpa detta fenomen. Här måste EU spela en viktig roll, om jämställdheten prioriteras och fokus läggs på konkreta lagförslag.

EIGE (European Institute for Gender Equality) är EU:s jämställdhetsinstitut med våld mot kvinnor som en av sina främsta prioriteringar. Med deras arbete och utförliga databas är det möjligt att enkelt följa utvecklingen i EU:s medlemsstater och därmed också utforma relevant och handlingskraftig lagstiftning. Sverige var det land som under den socialdemokratiska regeringen för 16 år sedan föreslog och påbörjade byggandet av denna institution. Därigenom fick vi bättre kunskap och en insamling av gemensam statistik. Detta var ett viktigt bidrag i en fråga som då inte var särskilt högt prioriterad inom EU.

Bilden av Sverige och jämställdhet i Europa känner vi igen. Sverige beskrivs som ett föredöme där nästan inga skillnader mellan män och kvinnors vardag existerar och där alla delar samma frihet. Trots detta mördas 17 kvinnor i Sverige varje år efter våld av en närstående man, vilket är siffror som varit ungefär desamma de senaste åren.

Om vi slår ut statistiken över EU:s medlemsstater framkommer en väldigt skrämmande verklighet. Var tredje kvinna i EU har blivit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld sedan 15 års ålder, var femte kvinna har blivit våldtagen och en av tio har genom ny teknologi utsatts för sexuella trakasserier och stalking – statistik som dessutom ser ännu värre ut för kvinnor med funktionsnedsättning. Även om feminism och jämställdhet aldrig får argumenteras utifrån ekonomiska argument och kalkyler så är det ändå värt att nämna att kostnaden för mäns våld mot kvinnor uppskattas till 226 miljarder euro i EU varje år.

Mäns våld mot kvinnor kan aldrig bekämpas enbart med lagstiftning. Vi måste jobba förebyggande, mot den patriarkala maktstruktur som är grund för mäns våld mot kvinnor. Därför kan vi känna en viss stolthet över att den tidigare socialdemokratiska regeringen krävde en större ansträngning av EU.

Lagstiftning är både ett verktyg för förändring och har en normerande effekt på opinionsbildning. Lagen om barnaga är ett lysande exempel på detta. För även om lagstiftning aldrig ensamt kan förändra maktstrukturer, kan lagstiftning fungera som bra verktyg för att bryta ned de attityder och normer som dagligen reproducerar mäns våld mot kvinnor.