Debatt: AP-fonder skulle ge trygghet – inte orsaka mer förstörelse

Nyheter om AP-fonderna handlar sällan om investeringar i en hållbar framtid. Ändå var ju trygghet i framtiden det mål som förespeglades när de skapades.

Senast handlade nyheten om att Första och Andra AP-fonden satsat tre miljarder i kasinobolaget Evolution, ett bolag som bland annat profiterar på de 45 000 svenskar som har allvarliga spelproblem. Evolution har sitt säte i skatteparadiset Malta som är grålistat av organisationen Financial Action Task Force, en förening som jobbar mot penningtvätt och terrorism och där Sverige är medlem.

Det är inte något som påverkar de som leder AP-fondernas verksamhet. De ser inte något fel i att satsa där.

Peter Lundkvist, som är ordförande i AP-fondernas etikråd, har sagt till Dagens Industri:

”Som vi har tolkat det verkar bolagen från utlandet och omfattas inte av svensk lagstiftning. Om man är registrerad på exempelvis Malta är det maltesisk lagstiftning som gäller.”

Den syn på etik som AP-fondernas etikråd ger uttryck för går på tvärs med den som Sverige ger uttryck för i Financial Action Task Force.

Inte heller i övrigt verkar AP-­fondernas investeringar syfta till att bygga en hållbar framtid. I maj skrev SVT att AP-fonderna hade satsat drygt 16 miljarder i fossil energi. Greenpeace har avslöjat att AP-fonderna investerar miljard­belopp i bolag, bland andra Lundin Petroleum, som fått tillstånd av den norska regeringen att börja utvinna olja i känslig arktisk miljö.

Jordens vänner anklagar AP-­fonderna för att investera mång­miljardbelopp i företag som kränker mänskliga rättigheter och orsakar allvarlig miljöförstöring i Amazonas.

Andra AP-fonden anklagas för att investera i företag som hjälper olika diktaturstater med censur på internet.

Trots att Första AP-fonden hade placerat 1,4 miljarder i riskkapitalbolaget bakom Findus i Bjuv lades detta företag med 400 arbets­tillfällen ner 2017. Att stoppa nerläggningen och i stället satsa på hållbar livsmedelsförsörjning övervägdes överhuvudtaget inte av Första AP-fonden.

AP-fonderna har också anklagats för att gynna sin egen ledning. Styrelsen har kritiserats för dyra resor till Indien och Kina. Första AP-fondens vd Johan Magnusson, med en årslön på 4,2 miljoner kronor, fick sparken hösten 2019 när han genom egna aktieköp profiterat på investeringar som han bestämt att fonden skulle göra. Trots att hans agerande ledde till att styrelsen inte hade förtroende för honom, belönades han med ett avgångsvederlag på 10,9 miljoner.

Det stora problemet bakom AP-fondernas ohållbara investeringar är att riksdagen bestämt att det övergripande målet ska vara långsiktigt hög avkastning. Det är en skillnad mot det tidiga ATP-systemet som kunde användas till en omfattande utbyggnad av bostäder (miljonprogrammet) och offentlig, särskilt kommunal infrastruktur. Det användes inte till att spekulera på kapitalmarknaden i jakt på hög avkastning som de nuvarande AP-fonderna.

Efter att det nuvarande pensionssystemet beslutats tilldelades folkpartisten Bo Könberg Stora aktiepriset 2001 för sin insats som ordförande och drivande i den fempartigrupp som arbetade fram det lagförslag som föreskriver att AP-fonderna satsar sitt kapital i aktier utan att äga så mycket att de kan påverka företagens styrning.

Könberg hade på 1990-talet tagit med sig riksdagens pensionsgrupp till Chile där de hämtat inspiration till det nya pensionssystemet från Pinochets socialminster José Piñera (bror till nuvarande presidenten), som skapade Chiles pensionssystem. José Piñera tillhör de så kallade Chicago Boys, en grupp nyliberala ekonomer som utbildats bland annat av Milton Friedman. De hade privatisering av välfärden och satsningar på marknaden som bärande idé. Att flytta pengar till aktiemarknaden, i stället för att bygga reell välfärd, är alltså i linje med detta.

Men det har ingen betydelse hur stor avkastningen i form av pengar blir när kostnaderna i form av översvämningar och felslagna skördar blir ännu större. Framtidens pensionärer är mer beroende av en hållbar värld än hög vinst på börsen.

Det är viktigt att förstå, att vilket liv framtida pensionärer får, beror på hur samhället fungerar då. Som det är nu görs inte nödvändiga investeringar i klimatomställning, bostäder, infrastruktur med mera. Det innebär att det byggs upp en skuld till framtiden, den framtid då en ekonomisk kris kan ha fått den stora delen av våra pensionspengar att försvinna i en börskrasch.

Pengarna i AP-fonderna bör användas till att göra samhället hållbart. De bör satsas på den reella ekonomin istället för på börsspekulation. Ta klimatkrisen på allvar! Ställ om från fossil energi! Satsa på solceller! Bygg energisnåla bostäder! Renovera miljonprogramshusen! Bygg ut järnvägen! Satsa på hållbart skogs- och jordbruk! Det är effekter som kommer att finnas kvar även om börsen faller. Kort sagt. Att rusta samhället för framtiden är att spara för vårt framtida samhälle!

Riksdagen måste göra om AP-fonderna och föreskriva att det övergripande målet ska vara att bygga ett tryggt och hållbart samhälle som framtida pensionärer kan leva i.   

En ny ledning, som har en etisk kompass som går i linje med detta, måste utses.