Martin Halldin
Maria-Pia Boëthius
Anna Jörgensdotter
Johan Ehrenberg
Klara Strandberg
Andreas Gustavsson
Stefan Sundström
Isobel Hadley-Kamptz
ETC på Twitter
ETC_redaktionen: RT @Solrosuppropet: Therese utförsäkrades-dog nästan av självmordsfök. Mörkertalet stort. http://t.co/UeD985w298 @ETC_redaktionen #utförs #…
ETC_redaktionen: @edsbyjonte Tack för att du läste.
ETC_redaktionen: Therese knäcktes av utförsäkringen. Det var nära att kosta henne livet. #sjukf http://t.co/G82Gp2aUlZ
ETC_redaktionen: "Det är i informationsvakuum som detta som rasismen gror", skriver Martin Hallldin – http://t.co/VyTX7ODz2q #ETC #svpol #husby
ETC_redaktionen: Vill du hålla dig uppdaterad om trängselskatt i #gbgftw? Följ @etcgbg som direktrapporterar från #kfgbg
ETCs nyhetsbrev
Missa inte våra uppdateringar! Prenumerera på ETCs nyhetsbrev. Skriv in din epostadress nedan.
Sök
Senaste nytt från ETC förlags tidningar
ETC Örebro Betyg kan bli ogiltigaETC Stockholm Reinfeldt, du har ett ansvar för Husby! ETC Malmö Boulen ska ge liv åt torgetETC Göteborg Smartare stöd ger mer solelDagens ETC Handels: Fler företag måste skriva på säkerhetsavtalETC Bergslagen Ny majoritet i HälleforsStödföreningen ETC Gå med i vår stödförening
<< Tillbaka till bloggen
Det verkliga hotet mot Pride
tisdag, juli 24, 2012 - 09:52
BLOGG
Varje år när det börjar vankas Pridefiranden i svenska städer kommer de som ett brev på posten, kolumnerna i många svenska tidningar om hur Pride har spelat ut sin roll, om ”homolobbyn”, om att det bara är ett ”ytligt spektakel” med människor som vill visa upp sig. Men jag tycker mig se att detta har mattats av något under de senaste åren. Hur kommer det sig i så fall? Det kan bara besvaras med en motfråga: Vad hände med politiken? Pride i allmänhet, och Stockholm Pride i synnerhet, har de senaste åren visat tendenser på att bli allt mer avpolitiserat (även om det förstås fortfarande arrangeras en del intressanta evenemang på Pride House).
Så varför tystnade kritiken? Det kan ha att göra med att den verkliga orsaken till den var en annan: Att Pride faktiskt hade en politisk relevans som kändes hotfull för konservativa och normkramare.
Men detta verkar vara historia nu. Och då byter kritikerna mål till något som känns hotfullt igen.
Förra året deltog bland annat Migrationsverket och Kristdemokraterna i Pride Park och Pride House, men inte utan att få mothugg. Bland annat blockerades Migrationsverkets tält under några timmar i en protest mot de avvisningar som skett tidigare under året, där hbtq-personer skickas tillbaka till sina hemländer där de riskerar förföljelse – och i visa fall även att dödas – för vilka de är. På ett KD-seminarium uppmärksammades partiets extremt hbtq-fientliga politik, bland annat att partiet vägrar skynda på ett avskaffande av tvångssteriliseringarna av transpersoner, av aktivister. Även på hbtq-festivalen i Göteborg har liknande aktioner förekommit, och tidigare i år skapade Uppsala Pride rubriker när de påminde om att Pride faktiskt är en politisk manifestation.
Aktioner som dessa kritiseras i dag i Svenska Dagbladet av skribenten Tobias Brandel i artikeln Pride kidnappas från vänster. Han menar att Pride ”kidnappats av vänsteraktivister”, att konflikter ligger ”långt ifrån festivalens grundtanke” och att ”alla bör välkomnas”. Tydligen oavsett hur långt de står ifrån tanken om solidaritet med hbtq-samhället.
Att ”alla ska med” är även festivalledningens inställning i år. I en intervju i senaste numret av gratistidningen QX säger festivalchefen Alf Kjeller ”vi ska vara en arena för hela communityt, vi ska inte vara politiska.” Detta uttalande säger egentligen allt om vad som är fel med Pride nuförtiden.
LÖRDAGEN den FJÄRDE augusti ska den högerextrema och islamofobiska Counter Jihadrörelsen ha en internationell manifestation i Stockholm. Den sammanfaller med den sista dagen på Stockholm Pride och Prideparaden. Samtidigt som tiotusentals hbtq-personer demonstrerar för sin rätt att ta plats i samhället, och mångdubbelt fler tittar på, ska alltså dessa högerextrema element – bland annat deltar fascisterna i English Defence League – röra sig i staden. Jag är orolig för vår säkerhet – inte så mycket som för vad som kommer att ske under själva paraden, men för att Stockholm kan vara bli osäkert för hbtq-personer senare under dagen. Det ryktas till och med att Counter Jihadnätverket försöker rekrytera svenska fotbollshuliganer till sin manifestation.
Att demonstrationen sker samma dag som Prideparaden är ingen slump utan en del av en strategi som rasisterna i Europa har anammat – att försöka sig på en högerextrem form av pinkwashing genom att framställa sig som försvarare av hbtq-personer gentemot de homofoba ”muslimerna”.
Detta måste förstås uppmärksammas. Men det nämner inte Tobias Brandel med en rad. I stället framställs ”vänsterextremister” som ett hot mot Pride.
Allt detta pekar på en slående okunskap om – och kanske även ovilja att förstå – vad Pride är.
1969 inträffade det så kallade Stonewallupproret, när hbt-personer (queerbegreppet som vi använder det i dag hade ännu inte slagit igenom) i Greenwich Village i New York fick nog av myndigheternas trakasserier och slog tillbaka. Upproret, som började på Stonewall Inn, spred sig snabbt och blev upprinnelsen till de Prideparader som hållits i många länder sedan dess.
The first Pride was a riot.
Det försöker en del personer få oss att glömma.
Kommentarer
Jag håller till viss del med författaren, men precis som Tobias Brandell undviker att ge hela bilden hoppar Martin Halldin över stora delar av Brandells egentliga ärende. Brandells poäng är att deltagare i Pride har upplevt kränkningar och hot på grund av sitt yrke eller sin politiska åskådning. Att hbtq-personer som samtidigt är poliser, militärer eller folkpartister inte skulle kunna vara välkomna till Pride är, i mitt tycke, osannolikt inskränkt.
Individer har alltid varit välkomna oavsett vad de arbetar med eller är med i för förbund/partier. Det är INTE samma sak som att vissa statliga institutioner eller partier kritiseras för att de deltar. Pride är en festival för oss som individer och rörelse. Och INTE för företag och partier att marknadsföra sig på.
Nyanserat, genomtänkt och välskrivet!
Nyanserat? På vilket sätt är det "nyanserat" att etikettisera Counterjihad-rörelsen som "högerextrem" och EDL som "fascistisk". Det är ju ungefär lika nyanserat som att kalla Obama för socialist, dvs. lika nyanserat som Tea Party-rörelsen.
Därför att Counterjihad-rörelsen ÄR högerextrem och därför att EDL ÄR fascistiskt... Det är inte mycket konstigare än så.. och vet du vad, i en demokrati får du kalla Obama för Socialist om det är din övertygelse att han är det...
Stonewall ägde rum i ett mycket repressivt samhälle där polisen trakasserade gaylivet varje dag. Man måste sätta det i kontext.
Nu mer än 40 års homokamp senare är polisen våra beskyddare. Vi har vunnit den striden.
Att skälla på dagens svenska poliser för det som amerikanska kolleger gjorde på 60-talet är inte produktivt. Kom ut ur ert våldsromantiska töcken nån gång.
Jag vet inte vilken värld du lever i men känner på mej att "watch your priviledges" är en behövlig uppmaning. Visst är det så att vita, svenska, rika män som kräver rätten att få leva heteronormativt oavsett om de är bögar eller inte; säkert till större grad får stöd av polis än andra. Men fortfarande, om ett par som går in på denna beskrivning hånglar på en krog och väcker agg bland folk i närheten men vid konfrontation väljer att fortsätta hångla; skulle jag verkligen inte lita på att polis eller väktare skulle skydda dem. Tvärtom är det större chans att dessa skulle ses som den störande faktorn, och avhysas, än de provocerade och aggresiva kroggästerna. Men dessa är de mest priviligerade av oss.
Vad vet du om hur våldsmonopolet behandlar ickeheteros som kommer hit och söker uppehållstillstånd? Jag vet en hel del. Polisen skyddar dem INTE. Tvärtom. Dessa är lika mycket en del av ett ickehetero community som nån annan, men är polisen i närheten ser de till att Inte vara det. Får de dessutom inte uppehållstillstånd och tvingas leva gömda, är polisen ett ännu större hot. Med direkt våld på plats och genom att skicka dem till ett liv av förföljelse i bästa fall, död i sämsta. Att skicka någon att dödas av nån annan, är inte mindre våldsamt än att döda någon själv. Och hbtpoliser gör precis som sina hetero kollegor.
Polisen skyddar givetvis asylsökande och papperslösa från brott, allt annat vore tjänstefel.
Sen deltar de också i utvisningar, och utvisningarna i sig finns det mycket att säga om. MEN, de som bär ansvaret för dem är riksdagen, och till viss del migrationsverket och migrationsöverdomstolen. Inte polisen. De gör ett jobb, som de kan bli av med om de arbetsvägrar. Den som främst bör kritiseras är Billström, det är där makten sitter.
Men vad gör en om det är polisen som utsätter en för hatbrott och våld? Anmäler för tjänstefel? Kom igen..
Tro mej, jag håller inte igen i min kritik av Billström, regeringen eller nationalistisk och rasistisk politik i övrigt. Polisen verkställer de förtryck som politikerna beslutar om. Men en ska inte förminska polisernas roll som tolkningsinstans där de har väldigt stort utrymme - fr a givet faktumet att de samtidigt har våldsmonopol. Så att bara göra sitt jobb är inte så svart-vitt. Dessutom, om poliser utövar förtryck mot människor - speciellt i fall då det är så grovt att det bryter mot mänskliga rättigheter - så kommer jag inte stå och titta på bara för att de gör sitt jobb?! Det var inte så demokrati framkämpades, det är inte så den återskapas och det är verkligen inte så den förbättras. Alla har ett ansvar hela tiden.
Hur som, är polisen inte där kan de inom vårt community som är rädda för polisen vara där. Så enkelt är det. Sen kan det ju nämnas ännu en gång att ingen bryr sej om var folk som är där som privatpersoner jobbar. Men repressenterar de en samhällsinstitution som förtrycker oss och verkställer dödshot mot oss, har de inget där att göra.
Mmmm... Men eftersom snutar håller sitt jobb högre i värde än sina egna åsikter/värderingar så borde ju polisen inte få gå med i paraden i uniform/tjänst för de då representerar en grupp som DELVIS jobbar med bla. deportation, omhändertagning samt hot om- och misshandel. Och eftersom det gång på gång kommer upp nyheter om poliser som inte beter sig som poliser "ska" utan blandar in egna, privata åsikter om ditt och datt(neger negerson) så har de inte något i paraden att göra. Likaså andra grupperingar som privat hyser agg mot dessa(högerrörelsen), väktare/vaktbolag, religiösa samfund mm. Haters gonna hate!
Personligen tycker jag inte att det ska få förekomma några partiflaggor, polisuniformer, hit eller dit-tillhörigheter under paraden. Har man såna åsikter och känner att man måste gå med så får man fan göra det i garderoben och glatt vifta med sin regnbågsflagga.
Sedan tycker iof jag att hela prideparaden spelat ut sin roll. Precis som 1a majtåg. Det är trevligt att träffa nära och kära som man inte ser så ofta men som politisk handling fyller det inget funktion längre. Men pride är ju bra för kommuner och företag att profilera sig som hbtq-vänliga.
Jag har f ö också beordrats att flytta mej när jag hånglat med en brud och då jag i vart fall inte passerar som man, på allmän plats, då vi "stört ordningen". Först försökte de få det till att vi var fulla vilket det var uppenbart att vi inte var. Sen försökte de få det till att vi var för unga på nåt konstigt vis vilket var skrattretande då jag var 26 och hon 25. När de inte hade något att komma med fortsatte de ändå att avhysa oss och det var först då jag frågade vad de hänvisade till för skäl som de sa störande av allmän ordning. Vi tog inte fajten (mer än att ifrågasätta och skratta ut dem) där och då. De hade förvisso redan betat av möjligheterna till hot om fyllecell och till att skjutsa hem oss till vårdnadshavare under sociallagen. Men det var precis utanför häktet/polisstationen på söder i Stockholm. PL 13 låg för nära till hands. Hade vi vägrat, hade de använt våld. Hade vi gjort motstånd hade det varit våld mot tjänsteman. Och vi var just då mer intresserade av att hångla - hade inte direkt fått dela cell. Det här var två år sen.
Bara i min umgängeskrets finns ett antal vänner med liknande erfarenheter och det är knappast som att jag känner så otroligt många. Det här var inte ett undantag utan händer systematiskt i vardagen. Inte alla hela tiden men tillräckligt ofta för att vi som inte följer normen ska veta vad som gäller. Återigen, polisen är INTE våra vänner eller beskydd.
Så du anser att eftersom du och flera av dina vänner har blivit illa behandlade av HBTQ-fientliga poliser så ska man behandla HBTQ-vänliga poliser illa? På vilket sätt får vi en bättre poliskår av det?
Man kan ju absolut argumentera för att polismakten borde avskaffas, men så länge vi tycker att demokrati är värt att bevara görs det med demokratiska beslut.
När du säger "demokratiska beslut" antar jag att du menar sådana som tas av valda politiker såsom den liberal demokratiform vi har, fungerar - genom parlamentarism som ska ge representativitet. Inte ens i denna demokratiform är besluten i dessa valda församlingar något annat än toppen på ett isberg. Grundtanken är att besluten ska spegla röstsiffrorna men samtidigt - för att politikerna ska kunna bli omvalda - spegla folks åsikter oxå emellan valen. Dessa åsikter visas i allt från diskussioner till direkta aktioner; teaterinstallationer, insändare, flygbladsutdelningar, civilolydnad, plankning, strejk, sabbotage, gatukonst och att stoppa fascister varje gång de försöker avancera. I gen demokratiform är något en "har" utan nåt en måste återskapa varje dag hela tiden.
Polisens interna kamp för att bli mindre heteronormativ, förtar inte polisens samhällsuppgift. Homofoba personer som jobbar inom polisen, är inte samma sak som att polismyndigheten verkställer homofob politik eller att de backar upp samhällets heteronormer med våld i sin myndighetsutövning. Detta gör polisen oavsett sexuell läggning eller genusuttryck. Samma gäller alla innehavare av våldsmonopolet. Jättebra av poliser som orkar driva för mer öppenhet internt, men det påverkar mest andra polisers - till skillnad från andra ickeheterons - möjligheter till att få uttrycka sej via sin sexualitet och genuspositionering, tryggt och fritt.
Jag blir kränkt när institutioner som våldför sig på mina papperslösa bröder och systrar - genom att jaga dem och utvisa dem till länder där de förföljs, misshandlas och ibland dödas. Jag blir kränkt när det helt okritiskt går ett parti i paraden vars politik är allt annat än hbtq vänligt där ledare för partierna sagt att det är lugnt att vara HBTQ i dessa länder - så länge man inte visar det.
Jag skäms över en rörelse som efter att ha fått en del rättigheter för några - väljer att skita i alla andra röresler som kämpar för sin överlevnad sin rätt till ett helt och tryggt liv.
Din känsla av kränkthet ger inte dig rätt att jaga bort andra som inte delar dina värderingar.
Din känsla av trygghet ger dej inte rätten att tvinga andra att förhålla sej till förtryck, hot och våld.
Tror MH på riktigt att hbt-rörelsen kommer att komma någonstans genom att vägra sluta göra uppror? Det är inte fysiska konfrontationer som kommer att skapa ett tillåtande samhälle och det är tråkigt att du inbillat dig det. Det är inte romantiskt att ta till våld.
Det som kommer förändra tillvaron till det bättre är konstruktiva samtala med alla, även de man inte håller med.
Då en fråga till Martin.
Är det upplopp som du längtar tillbaka till? Är det en omättad aggressivitet som du uppvisar? Varför då inte ta till vapen och visa högerextremisterna var skåpet skall stå. Visa staten att Pride är en maktfaktor att räkna med och att allt motstånd skall kuvas med våld och blod. Rensa in oliktänkande och låt dem inte höras. Sätt obekväma personer med åsikter som skiljer sig från din i säkert förvar så de glöms bort eller i bästa fall statuerar exempel så att vi äntligen kan få samhället som vi vill ha det.
Problemet med breda enfrågerörelser är just den att man antingen får driva EN fråga (acceptans och likaberättigande för hbtq-personer) eller också inse att man inte längre representerar alla som säger sig ingå i hbtq-gruppen. Annars äret lite grann som att kräva att alla som demonstrerar mot USA:s angreppskrig också måste vilja förstatliga de svenska bankerna, annars är de inga riktiga antikrigs-demonstranter. Det sistnämnda är för övrigt ett autentiskt exempel från en grupp demonstranter jag talade med för ett antal år sedan.
Att någon etiketterar sig själv med h, b, t, q eller något annat betyder inte att hen automatiskt delar er uppsättning åsikter för vad som är hbtq.
Det finns bögar som vill ha minskad invandring och pansexuella som gillar militarism. Är de välkomna i pride?
Det är väl en sak att tycka att polisen inte klarar av att hantera HBT-frågor på ett tillfredsställande sätt eller att migrationspolitiken är osolidarisk men det är väl en helt annan grej att trakassera dom personer som går i paraden? Jag menar om det är som så att de som gick med försvaret känner att de inte längre kan ställa upp i paraden kan väl det omöjligen anses vara ett framsteg för HBT-rörelsen...? Det är väl en yrkeskår om någon som fått känna av heteronormativitet? Därmed inte sagt att jag tycker all aktivism varit dålig. Att t.ex. KD deltar är, faktiskt, ett hån. Men skillnaden är att man då riktar kritiken mot deras politik och inte spottar i lesbiska polisers ansikte.
Förövrigt så kan ju dessa personer inte förväntas ta fullt ansvar för sina respektive arbetsgivares felsteg. Jag menar man anser ju inte alla undersköterskor på alla sjukhus som ägs av carema vara per definition dåliga människor även om man reserverar sig mot ägandeformen.
Kontentan är att jag tycker att man borde visa lite bättre omdöme och inte ägna sig åt sådant som åtminstone jag upplever som personangrepp.
Om man inte vill ta ansvar för vad ens arbetsköpare gör, ska man inte delta som en representant för dessa. Att poliser och militärer deltar, som individer, är inte ett problem, men när Polisen och Migrationsverket deltar som institutioner är det ett hån mot alla HBTQ-personer som till exempel skickats till tortyr och död av dessa institutioner.
Det är bara ett sätt för dessa myndigheter, företag och partier att förbättra bilden av dem själva som toleranta och HBTQ-vänliga. Om man kommer till Pride i uniform är man inte där som individ utan representant för den institutionen uniformen tillhör, och kommer därför bemötas som representant, inte individ. Så länge man representerar en praktik som innebär våld och orättvisor mot HBTQ-personer har man inget att göra på Pride och måste självklart vara beredd på att bli hånad, bespottad och konfronterad.
Om man som snut eller kristdemokrat känner att man vill visa stolthet över att vara HBTQ (eller HBTQ-vän) får man antingen komma dit som individ eller först se till att ens parti för en HBTQ-vänlig praktik.
Just de poliser och handläggare från migrationsverket som deltar under olika hbt-festivaler/Pride brukar ju vara just de som kämpar hårt för att förändra.
De behöver hbt-communityts stöd för att orka fortsätta förändra inifrån. Utan dem skulle situationen fortfarande se ut som -98, med ytterst lite hbt-kompetens hos de myndigheterna. Att så håna och bespotta dem och hindra dem från att tala är väldigt kontraproduktivt.
Som sagt: poliser, migrationsverkets anställda, kristdemokrater och andra som är inblandade i förtryck av HBTQ-personer kan ju komma i civila kläder. Om jag ser en snut gå i Pride i civila kläder tar jag det som att hen vill förbättra polisens och samhällets inställning mot HBTQ-personer (vilket jag så klart välkommnar). Kommer hen däremot i uniform och går i ett snut-block, representerar hen Polisen som myndighet, och den har inte på Pride att göra.
Jo det är väl sant att uniformen faktiskt gör personen i fråga till representant för institutionen. Det köper jag rakt av. Man får kanske vara beredd på konfrontationen som uniformen kan medföra i det här sammanhanget. Men jag tycker fortfarande hån och spott känns obehagligt. Även om man tycker att någon gjort fel, eller till och med är del av ett institutionaliserat förtryck som det handlar om här kan man väl ändå behandla folk med respekt och bemöta dem på ett moget sätt. "Taking the high road" och allt det där.
Skönt att vi förstår varandra! :)
Det är ju en fråga om taktik tycker jag, och just att spotta på folk är väl inte så smart, men att på något sätt konfrontera dessa grupper tycker jag är bra för att väcka uppmärksamhet runt det faktum att myndigheter och partier som bidrar till förtryck tillåts gå med. Det är lätt att ta "the high road" men frågan är om man uppnår något med att bara säga "Goddag herr konstapel, jag tycker det är problematiskt att ni som institution utövar våld mot våra HBTQ-kamrater!". En överdrift, men du förstår vad jag menar.
Att blockera och konfrontera förtryckande grupper är ju framförallt ett sätt att markera att det här är inga snälla HBTQ-vänner utan förtryckare som försöker vinna PK-poäng genom att vara med i Pride.
Men det du pratar om Arvid är Staten, dvs det samhälle som vi röstat fram demokratiskt. Myndigheter är en del av vårt gemensamma samhälle.
Man kan inte välja vilka myndigheter man ska lyssna på eller acceptera. Det ingår i samhällskontraktet.
Däremot kan man verka för att lagar ändras, genom demokratiska beslut. Ansvaret för det ligger hos politikerna, inte hos myndigheterna.
Jag struntar fullständigt i vår parlamentariska "demokrati" och "samhällskontrakt". Är det demokratiskt att folk som inte begått brott hålls inspärrade på förvar i väntat på utvisning till mer fängelse, tortyr, förföljelse eller avrättning?
För övrigt kommer vi aldrig ha något som på riktigt kan kallas demokrati så länge ekonomin inte demokratiserats. Ett samhälle bygger i första hand på det ekonomiska systemet, politiken är bara en detalj.
Jag tänker inte acceptera att man behöver vänta på att beslutsfattarna ska sluta utvisa människor när folk dör på grund av det idag. Och om du på riktigt tycker det du skriver har du över huvud taget inte med Pride att göra, googla Stonewall.
Arvid, jag känner mkt väl till Stonewall. Känner du till hur homokampen skötts under de efterkommande 40 åren? Segrarna vi fått har kommit till på parlamentarisk väg, och genom intelligent opinionsbildande i många olika politiska grupper. Både vänster och höger.
Inte genom våld och hot. Inte genom exkluderande.
Bra, då kan vi väl skippa snacket om att vi måste följa "samhällskontraktet" och den parlamentariska "demokratin"? Visst kan vi göra det som taktik, det är klart, men då håller du också med om att Pride är en tradition grundad på uppror mot orättvisor och förtryck?
Sanningen är att vi kan inte inkludera alla. Inkluderar vi polisen exkluderar vi vissa andra. Vill minnas att AFA exkluderades för att andra grupper krävde det?
Segrarna vi vunnit de senaste 40 åren beror mer på en ökad tolerans socialt, vilket har inneburit att progressiva politiska beslut kunnat komma efter. Men nu finns det inte så många saker kvar som kan ändras via direkta politiska beslut, att sluta tvångssterilisera folk som genomgår könsbyte är väl egentligen den lag som finns kvar som särbehandlar HBTQ-människor? Du får gärna jobba på en partipolitisk nivå, men partipolitik speglar bara den större verkligheten.
Själv vill jag fortsätta göra det mer accepterat att gå emot könsnormer och andra hämmande strukturer i samhället, och förstärka olika progressiva rörelser genom att koppla ihop dem. Till exempel genom att säga ifrån när sviniga företag, partier och myndigheter ska komma och köra lite pinkwashing på Pride.
http://intersektionellsolidaritet2.wordpress.com/2012/07/24/hotas-stockh...
Tycker du det är en bra metod att blockera ett tält i några timmar och hindra folk att gå dit och samtala och kritisera Migrationsverket?
Vilka har enligt dig då rätt att blockera saker. Om någon blockerat något du är positiv till hade du nog beklagat det, med rätta, här på bloggen. Rätten att få ha tält och hålla möten gäller inte bara det som tycker som dig utan även alla andra. Även de som tycker helt olika än vad du gör. Punkt. Slut.
“På ett KD-seminarium uppmärksammades partiets extremt hbtq-fientliga politik, bland annat att partiet vägrar skynda på ett avskaffande av tvångssteriliseringarna av transpersoner, av aktivister. ”
Det fanns vänsterextremister som stod utanför och gastade och hojtade slagord mot kd-mötet. tycker du det är en bra metod. Hade du bytt åsikt om något för att några gjort så om du varit talare på ett möte. Inne i tältet fanns folk som framförde kritik som man gör på ett möte, när man får ordet.
Hur svårt är det att ta avstånd från folk som trakasserar oavsett om de är till höger eller vänster?
När man läser sånt här fattar man ju varför vänstern är försvagad i Sverige (inte för att jag i sig beklagar det, men risken är att ni förlorar sympatisörer till partier som sd snarare än liberala partier).
Vi hojtade slagord för att uppmärksamma för förbipasserande att det sker tvångsteriliseringar i Sverige och att KD var partiet som skjutit upp avskaffandet av dem. Sedan gick vi in till panelen och väntade tills vi fick ordet. Dvs vänsterextremisterna och de som satt i publiken var samma människor.
Stef
Kul att du låtsas de flesta i publiken var vänsterextremister som dig själv, ni bara får några promillen när det är riksdagsval och har försvinnande stöd även bland HBT-gruppen. Och skulle du själv bli påverkad om någon när du höll tal skrek slagord utanför tältet. Men det där behandla andra som ni själva vill bli behandlade har ju aldrig varit vänsterextrems bästa gren.
Därmed är debatten avslutad för min del och jag kommer inte av tidsskäl följa den efter det här. Ha det bra. :-)
All förändring bygger på en uppsjö motståndsstrategier. Sedan Stonewall har folk bemött våldet på gatan, skrivit debattartiklar, väckt diskussioner på avtalad mötestid, osv. Ibland görs allt av samma person, ibland kompletterar vi varandra. Men visst motstånd kommer alltid handla om att dra en gräns för vad vi kommer acceptera. Och att ifrågasätta var de som bekämpar oss har dragit gränsen. Detta gäller även mot myndigheter.
Polisen/militären kan en ju liksom Aldrig lita på i den meningen att en alltid måste ha dem under uppsikt. De genomför de instruktioner de får vilka mycket riktigt våra politiker sätter. (För nu kan vi räkna bort de som egna maktutövare med en historia, struktur och tolkningutrymmen; läggs dessa till förstärks mina argument.) Men säger våra s k demokratiskt valda politiker att polisen ska börja ränsa ut de som ifrågasätter deras ordning samt vad vet jag uteliggare och romer, kommer polisen att noggrant utföra dessa uppgifter. Då kan vi inte bara stå å titta på och otåligt vänta till nästa val enligt "Samhällskontraktet" - klart som fan vi måste sätta stopp för övergreppen. Struntar helt i om det är en myndighet som utför dem. Och ja, det blir svårt att säga vem som då ska få sätta ordningen. Det är klart vi måste prata med varann och försöka komma överens. Men världen är komplicerad, det gör inte förtryck av de som redan har mindre maktresurser i samhället ok eller demokratiskt.
Herregud, fatta dock äntligen det: Det är inte såkallade 'fascister' i EDL & co ni måste vara rädda för, utan mohammedanare! De är dödsfiender, och inte bara för homosexuella, men alla 'otrogna'! Hur i all världen kan man vara så pass hjärntvättade, mentalt blockerade, att man inte ser den uppenlysa sanningen ?!
Dina "dödsfiender" till "mohammedanare" är, i vissa fall, mina släktingar och vänner. Själv är jag ateist, medlem i Svenska Kyrkan och nästan lika pursvensk som Soran Ismail.
Hur i all världen kan Michael Laudahn vara så pass hjärntvättad och mentalt blockerad att han inte ser den uppenbara sanningen?
Skriv ny kommentar