Vattenfall är Sveriges största miljöbov

Följande text finns att läsa på Vattenfalls hemsida:
”Målet för Vattenfall är att vara ledande på miljöområdet. Vattenfall har stora miljöambitioner och vi driver våra anläggningar med höga miljökrav.”

Enligt experter och politiker är detta tomma ord.
– Vattenfall är Sveriges största miljöbov. Deras största investeringar går till uppgradering av kärnkraft i Sverige och kolkraft i Tyskland, säger Martina Krueger, klimat- och energiansvarig på Greenpeace Nordic.
2004 var Vattenfallkoncernens utsläpp av koldioxid 77,6 miljoner ton. Sverige släppte samma år ut 55,4 miljoner ton. Vattenfall släppte alltså ut 140 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp 2004. Siffrorna för 2005 har inte sammanställts, men enligt Agneta Rising, miljöchef Vattenfall, har det troligtvis inte blivit någon ändring:
– Världen ser ut som den gör och det går inte att förändra i en handvändning. Det är givet att vi är en av de stora när det gäller koldioxidutsläpp. Vi är en stor ägare av elproduktion i Europa och där används kolkraft.
77 procent av Vattenfalls elproduktion utgjordes 2005 av fossil- och kärnkraft. Regeringen har gett direktiv om att Sverige ska minska oljeberoendet och arbeta för en hållbar energiutveckling. Trots det nyinvesterar Vattenfall i icke-förnyelsebara energikällor.
2005 gick 10,4 miljarder kronor till förvärv av aktier i det danska företaget Elsam A/S. I utbyte mot aktierna ska Vattenfall få överta 24 procent av företaget Dongs olje- och gasproduktion.
– Det är upprörande att näringsminister Thomas Östros och den socialdemokratiska regeringen fortsätter att investera i smutsig kolkraft. Jag tror inte att svenska folket känner till att snart hälften av hela Vattenfalls produktion består av smutsig kolkraft, men det är hög tid att de får veta, sa Eva Flyborg, riksdagsledamot (fp), i samband med förvärvet i ett pressmeddelande.
Vattenfalls miljöchef Agneta Rising menar att resonemanget är felaktigt:
– Vi har inte ökat användningen av kolkraft genom förvärvet. Anläggningen fanns där redan innan. Det är bättre att äga anläggningar, för då kan vi påverka dem.

Martina Krueger, Greenpeace, undrar varför Vattenfall tillåts uppgradera Ringhals fast riksdagen beslutat att avveckla kärnkraften. Hon är orolig för att investeringen kommer försvåra en framtida nedläggning:
– Det är som när man har Coca-Cola och godis i kylskåpet. Det är svårare att kasta ut det som är onyttigt om man redan har köpt det.
Miljöchefen Agneta Rising försvarar kärnkraften. Hon menar att uppgradering av kärnkraft är bra för det är en investering som inte leder till nya utsläpp av koldioxid.
Gunnar Lindstedt, reporter på Veckans Affärer och författare till boken Olja, menar att hela energisystemet behöver omstruktureras eftersom att oljan sinar och priserna skjuter i höjden. Han anser att Vattenfall bör satsa på förnyelsebar energi som naturgas och biogas.
Agneta Rising hävdar att det är svårt ekonomiskt att satsa på helt nya anläggningar. Istället arbetar Vattenfall med att effektivisera samt förvärva de anläggningar som redan finns.
Vattenfalls nyinvestering i en pilotanläggning i Tyskland ställer Gunnar Lindstedt sig frågande till. Det är ett kolkraftverk där koldioxiden på försök ska ledas ner under mark.
Agneta Rising framhåller att metoden inte testats i stor skala, men att det vore fullständigt oansvarigt att inte pröva och se om det fungerar.
Men Ingegerd Saarinen, riksdagsledamot (mp), delar Gunnar Lindstedts misstänksamhet:
”Det finns anledning att fråga sig om det ens är seriöst menat, eller om det bara är en bluff för att legitimera fortsatt kolbrytning och kolanvändning”, skriver hon på miljöpartiets hemsida.

Brunkolsbrytningen i Tyskland har väckt starka känslor. När Vattenfall började utvinna brunkol där tvångsförflyttades människor som tillhör en etnisk minoritet.
De bodde på den mark som skövlades när gruvdriften startade. Folkpartiet anser att Vattenfall därmed gick emot riksdagens etik- och miljömål.
– Det är skamligt att ett statligt företag beter sig på det här sättet, säger Eva Flyborg (fp).
Agneta Rising menar att frågan är komplex:
– När Vattenfall blev ny ägare till det här företaget i Tyskland var det redan bestämt att brunkolen skulle brytas på den plats där minoritetsbefolkningen bor. Men det är klart att vi inte kan skylla ifrån oss. Det är ett av de svåraste besluten vi tagit.
Och enligt Agneta Rising kommer fler tvingas flytta:
– Det bor fortfarande människor på den plats där brunkolen bryts. Nya flyttningar är på gång och det kommer säkert bli högljudda protester.

Magda Gad

Vattenfall-fakta:

Rekordresultat
2005 gjorde Vattenfall sitt bästa resultat någonsin. Nettoomsättningen ökade med 13,9 procent till 129 158 miljoner kronor.MSEK (113 366). Nettoresultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster (främst ersättning/nedskrivningskostnader för stängningen av Barsebäck 2 och omstruktureringskostnader i Tyskland) ökade med 59,2 procent till 17 364 miljoner kronor, det vill säga drygt 17 miljarder.
Utdelning till staten: 5,8 miljarder kronor vilket motsvarar 44,04 kronor per aktie och en tredjedel av vinsten.

Stigande priser efter avreglering
Torrt väder i Europa i kombination med ett stigande oljepris ökade användningen av kolkraft under 2005. Det ledde i sin tur till en prishöjning på utsläppsrättigheter av koldioxid. Därmed steg elpriserna.Handeln med utsläppsrättigheter startade januari 2005. Då var priset tio euro/ton. När oljepriset steg ökade priset, i juli till hela 29 euro/ton. Genomsnittspriset 2005 var 16 euro/ton.
Enligt Vattenfalls miljöchef Agneta Rising har handeln med utsläppsrättigheter inte lett till en minskning av utsläppen, utan enbart till en höjning av elpriserna.
I Sverige dämpades elprisökningen på grund av god vattentillgång. Både spot- och terminspriserna var högre på Europabörsen än i Norden. Tyska elbörsen låg i genomsnitt 61 procent högre 2005 jämfört med 2004.
Enligt Martina Krueger, Greenpeace, bidrar Vattenfall till att höja de svenska elpriserna. Priset på el är högre i Europa. Ju mer Vattenfall bygger ut sin verksamhet utanför Sverige, desto mer beroende blir den svenska prissättningen av den europeiska marknaden.
Sveriges elmarknad avreglerades 1996. Nu vill Sverker Martin-Löf, styrelseordförande i SCA, Skanska och SSAB samt vice ordförande i Industrivärden, återreglera energimarknaden. Han menar att investeringar i processindustrin minskar på grund av osäkerhet om vart elpriserna är på väg.
Statsminister Göran Persson tycker att kravet är intressant. Enligt ett uttalande till Ekot är han inte främmande för en återreglering.

Byrivare och förflyttare
Vattenfall tog sig in på den tyska marknaden år 2000 genom att förvärva ett stort brunkolsfält i Jänschwalde i östra Tyskland. Vattenfall blev därmed gruvägare i tyska delstaterna Sachsen och Brandenburg. Men Vattenfall blev också byrivare och folkförflyttare.
När brunkolen ska brytas måste människor bort och byar jämnas med marken. Ett sådant exempel är Horno. Det är en kulturminnesmärkt by där byborna länge kämpat för att bevara sin bykultur.

Vattenfalls vd kostade 15 miljoner 2004
Vattenfalls vd Lars G Josefsson fick 376 863 kronor i löneförhöjning 2004. Hans taxerade förvärvsinkomst uppgick därmed till 7 255 401 kronor. Av detta gick drygt fyra miljoner till slutlig skatt.
Ersättningen till vd motiveras inte av den tidsmässiga belastningen under veckan, utan av företagets resultat:
– Under Lars G Josefssons tid har Vattenfall utvecklas från ett svenskt företag till en europeisk koncern med en omsättning på 129 miljarder kronor, motsvarande nästan fem procent av Sveriges BNP. Vattenfalls styrelseordförande förhandlar vd:s lön enligt de riktlinjer som finns för statliga företag, berättar Gunlog Sandin, pressavdelningen Vattenfall.
För Vattenfall blev den totala kostnaden för vd Lars G Josefsson cirka 15 miljoner kronor inklusive pensionsavsättningar och sociala avgifter.
Som jämförelse kan nämnas att Ericssons vd Carl-Henric Svanberg samma år kostade bolaget 36 miljoner kronor inklusive pensionsavsättningar och sociala avgifter. Ericsson omsatte 2004 cirka 132 miljarder kronor, jämfört med Vattenfalls cirka 113 miljarder.