Okunnig biståndsminister

I veckan gick biståndsminister Gunilla Carlsson (M) på nytt till attack mot sitt eget politikområde: biståndet. Carlsson har under sin mandatperiod hackat och skurit i biståndet och varit bra på att leka med siffrorna så att det ser ut som att biståndet ökar när det i själva verket minskar. Receptet är att kanalisera pengar till områden som tidigare inte har omfattats av biståndsbudgeten såsom polisiära och militära samarbeten samt EUs migrationspolitik.

Carlsson har under sin tid som minister inkompetensförklarat såväl alla som tidigare haft hennes post som de som arbetar direkt med bistånd. Hon har lanserat Bistånd 2.0 och kamp mot korruption. Och slår sig för bröstet som den som gjort mest för svenskt bistånd genom tiderna. Grundproblemet är emellertid att hon har begränsad kunskap om och erfarenhet av utvecklingsarbete i fattiga länder och tämligen lite om bistånd som verksamhet. Detta verkar emellertid inte vara något problem för henne, särskilt som hennes politiska agenda verkar vara att förbereda för en nedläggning av sitt eget ansvarsområde.

I höstas släppte Carlsson ”nyheten” om en korruptionshärva i Zambia. Någon nyhet var det dock inte då det hela varit känt i ungefär ett halvår – det framstår således som att ”nyheten” handlade främst om en planerad moderat attack på biståndet och en upptakt till att driva den frågan fram till valet. Dessutom innehöll nyheten ett antal räkne- och sakfel.

Carlsson senaste utspel handlar om att Sidas ledning är inkompetent och att den ska bytas ut. På ett okunnigt och summariskt sätt drar biståndsministern på nytt högtflygande slutsatser om biståndet och dem som arbetar med det. Återigen förefaller det främsta syftet vara att elda upp den svenska opinionen mot biståndet för att bädda för en nedläggning eller kraftiga nedskärningar. Det finns mycket lite i Carlssons utspel som tyder på en vilja att kritisera för att bygga upp ett bättre bistånd vilket väl borde vara målet för en biståndsminister. En sådan vilja skulle sannolikt uppskattas av dem som arbetar med bistånd.

Det som ska ligga till grund för svenskt bistånd; fattiga kvinnor och män och deras rättigheter, glöms som alltid bort av biståndsministern, istället ger hon ännu ett bidrag till den pessimism som präglar bilden av världens fattigaste länder.

Kajsa Johansson
arbetar för Kooperation Utan Gränser i norra Moçambique och bloggar på www.kajsajohansson.wordpress.com